Parterna inom byggbranschen har bytt avtalskrav. Inför de kommande förhandlingarna verkar både fack och arbetsköpare sikta på en avtalsrörelse utan strejkvarsel och öppen konflikt.
– Jag hoppas att det blir en lugn avtalsrörelse, framför allt att parterna gör upp och vi inte behöver några medlarbud, säger Torbjörn Hagelin, Byggnads avtalssekreterare, till Byggnadsarbetaren.
Föregående år gick båda parter på offensiven rätt omgående. Byggnads krav på en lönehöjning över det så kallade industrimärket kontrades av den sedan länge ständiga stridsfrågan för Sveriges Byggindustrier, BI – att avskaffa ackordet som huvudsaklig löneform.
När arbetsköparna i slutändan fick ge upp kravet lovade de att återkomma, men det gör de inte den här gången, inte som enskild fråga i alla fall.
– I fjol ville vi ta bort ackordtvånget och vi har fortfarande synpunkter på lönesystemet. Men många företag väljer att stå utanför kollektivavtalsmodellen och samma sak gäller Byggnads potentiella medlemmar. Där har vi ett gemensamt intresse av att verka för kollektivavtalet. En konflikt blir inte bra för någon i det läget, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på BI.
Däremot återupptar de kravet från förra avtalsrörelsen på större möjligheter att teckna lokala avtal utan inblandning av facket centralt och som kan avvika från kollektivavtalet. Här säger han är det tänkbart att överenskommelser med lokala fackliga förtroendemän skulle kunna lösa ackordfrågan.
Men Mats Åkerlind säger samtidigt att ackordmålet nu ska ses som mer långsiktigt. Ytterligare ett återkommande krav är en frysning av lägstalönerna.
– Det yrkandet hade de i fjol med. Och där har vi ett yrkande om att den ska höjas, säger Torbjörn Hagelin, till Byggnadsarbetaren.
Även Byggnads plockar upp punkter som lämnades under förra avtalsrörelsen, däribland ett utökande av huvudentreprenörsansvaret. Med hänvisning till den senaste debatten kring allvarliga brister i arbetsmiljön kräver de att huvudentreprenören på ett bygge även ska ha ansvar för underleverantörernas arbetsmiljö.
”Att antalet underentreprenörer ökat kraftigt påverkar våra medlemmar negativt varje dag. Vi ser ett stort behov av att utveckla huvudentreprenörsansvaret. Ett långt ord för något ganska enkelt: rätt ska vara rätt. De avtal som vi kommit överens om med arbetsgivaren ska hållas. Oavsett hur många underentreprenörer som anlitas”, skriver Torbjörn Hagelin, tillsammans med ordföranden Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Lönekraven är i förbundets kommunikation inte lika framträdande som föregående år. Den generella lönehöjningen är inte specificerad, men uppges vara i linje med LO-samordningens 2,8 procent. Även i enlighet med de gemensamma utgångspunkterna kräver förbundet att de lägsta lönerna höjs med 672 kronor per månad.
Vidare kräver de att det hål som uppstått genom att Arbetsdomstolen gett klartecken till att utländska arbetare kan betalas 88 procent av lönen, ska täppas till. De kräver också slopande av tidsbegränsning i havandeskapslön, som ett led att göra branschen mer attraktiv för kvinnor.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr