Ett fredspris med betoning på pris

”Den som har verkar mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer eller bildande och spridande av fredskongresser.” Orden ur Alfred Nobels testamente har rimmat illa med flera av fredspristagarnas gärningar. Den norska Nobelkommitténs val av pristagare leder varje år till stora diskussioner runt om i världen. Arbetaren listar några av de mest kontroversiella sedan starten 1901.

Utrikes
USA:s dåvarande utrikesminister Henry Kissinger fick Nobels fredspris 1973. Kissinger har anklagats för krigsförbrytelser efter sin roll i Vietnamkriget.
Foto: Harvey Georges/TT

1973 – Henry Kissinger och Le Duc Tho. Utnämningen av USA:s utrikesminister Henry Kissinger vållade stora rubriker. Kissinger, som tilldelades priset tillsammans med den nordvietnamesiske chefsförhandlaren Le Doc Thu, var verksam som nationell säkerhetsrådgivare under president Richard Nixon vid bland annat de så kallade julbombnigarna av Hanoi 1972. Motiveringen bygger på den fredsplan som förhandlades fram av de stridande parterna men som i praktiken tvingades fram efter de intensiva bombningarna, de största USA genomfört sedan andra världskriget, och som beordrade av just Kissinger. Le Duc Tho vägrade dock ta emot priset och Kissinger har av många anklagats för att vara krigsförbrytare efter sin roll i Vietnamkriget.

Foto: Jan Collsiöö/TT
Nelson Mandela.
Foto: Jan Collsiöö/TT

1993 – Nelson Mandela och F.W. de Klerk. Att Nelson Mandela bara tre år efter sin frigivning skulle tilldelas priset har det nog aldrig varit någon som ifrågasatt. Att han däremot tvingades dela priset med den tidigare sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk höjde många upprörda ögonbryn. De Klerk var visserligen den som slutligen frigav frihetskämpen Mandela och öppnade upp för ett demokratiskt Sydafrika. Men han var länge en försvarare av den brutala apartheid-regim som under många och långa år höll Mandela fängslad. Bägge accepterade utnämningen men Mandela, sägs det, var inte nöjd med att dela priset.

Foto: Chris O'Meara/TT
Barack Obama.
Foto: Chris O’Meara/TT

2009 – Barack Obama. Redan innan han tillträtt posten som USA:s president meddelande den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset för ”skapandet av ett nytt klimat i internationell politik”. Samtidigt var USA mitt i kriget i Afghanistan och bara veckor efter prisceremonin, när Obama installerat sig i Vita huset, skickades fler amerikanska styrkor till det svårt krigsdrabbade landet.

Foto: Markus Schreiber/TT
EU:s flagga.
Foto: Markus Schreiber/TT

2012 – EU. Ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella besluten i fredsprisets historia. I en tid då klyftorna ökar, tusentals migranter omkommer på Medelhavet och gränserna mot Europa bevakas allt hårdare tilldelas EU priset. Motiveringen: Att de i över 60 år har bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Skrattretande menade en stor kritikerkår.

Foto: Manuel Balce Ceneta/TT
Juan Manuel Santos.
Foto: Manuel Balce Ceneta/TT

2016 – Juan Manuel Santos. Colombias president har visserligen varit den pådrivande initiativtagaren till att ett fredsavtal mellan regeringen och Farc äntligen skrivits under. Samtidigt ansvarade han under sina år som försvarsminister i den tidigare regeringen för tusentals mord på civila efter att ha inrättat ett kontroversiellt bonussystem för militären i jakt på gerillamedlemmar.