Artikel 1 av 2

Vinarbetare kräver att Systembolaget agerar

Sydafrikanska vinarbetare kräver att Systembolaget skrider till handling för att säkra fackliga rättigheter på vinproducenten Robertson Winery. Strejken för fackliga rättigheter och en dräglig lön går snart in på sin andra månad.

Inrikes
Diskussionen om Systembolagets ansvar för de sydafrikanska lantarbetarnas levnadsvillkor har pågått i mer än fem år. Till höger bild på strejkande.
Foto: Dfmalan/Wikimedia Commons/CSAAWU. Montage: Arbetaren

Vinarbetarna på Robertson Winery i Sydafrika kräver löneökningar på nästan 200 procent – slutlönen skulle då fortfarande vara under fattigdomsgränsen. Men de kräver också att företaget respekterar rätten till facklig organisering.

Strejken på vinproducenten går nu snart in på sin andra månad och nu begär fackförbundet CSAAWU att Systembolaget tar ställning.

– Vi vill inte att Systembolaget ska föra vår kamp, men de har en plikt att stödja rätten till fri facklig organisering. Det borde falla sig naturligt att stödja alla krav som syftar till denna mänskliga rättighet, säger Trevor Christians, generalsekreterare på CSAAWU.

Vi vill inte att Systembolaget ska föra vår kamp, men de har en plikt att stödja rätten till fri facklig organisering.
Trevor Christians, generalsekreterare, fackförbundet CSAAWU

Generalsekreteraren säger att även om Robertson Winery säger sig stödja rätten till organisering släpps inte fackliga representanter in på gårdarna. Sedan strejken inletts har de även stängts ute från fabrikerna.

Rätten till förhandlingar är inte heller en självklarhet. För facket är det en stridsfråga att få prata med lantarbetarna, som oftast bor på vinodlingen, eftersom det är de vars arbets- och levnadsvillkor är de sämsta.

– Vi kräver att de fackliga rättigheterna även ska gälla gårdarna. Om vi närmar oss dem idag ringer ägarna polisen.

Diskussionen om Systembolagets ansvar för de sydafrikanska lantarbetarnas levnadsvillkor har pågått i mer än fem år. Det är ett ansvar som bolaget säger att de tar genom sitt så kallade CSR-arbete. Det innebär att vinproducenterna måste skriva under på att följa en etisk kod.

Men kritik har riktats mot att övervakningen av företagen och koden i sig är tandlös. Andra sydafrikanska fack har krävt att facken borde vara representerade vid utformandet av koden och kontrollen av den. Kravet har också ställts från syndikalistfacket DFSA på Systembolaget, och av människorättsgrupper i Sverige. I en debattartikel i Arbetaren 2012 svarade bolaget på kritiken.

”Arbetstagarna är indirekt delaktiga genom att uppförandekoden utgår från bland annat Ilo”, det vill säga Internationella arbetsorganisationen, inte i sig ett fackligt organ.

Bolaget skrev vidare att: ”Systembolaget undersöker möjligheten att samarbeta med fackföreningar på ett internationellt plan och just nu pågår dialoger med olika fackföreningar.”

Sedan artikeln skrev har dock inte mycket hänt.

”Vi har haft möte med Systembolaget i måndags, men vi var inte imponerade. De ville inte lova någonting”, säger Trevor Christians från CSAAWU.
Foto: Emil Boss

– Vi har haft möte med Systembolaget i måndags, men vi var inte imponerade. De ville inte lova någonting. Vi bad dem följa med oss till gårdarna, men det tackade de nej till. De måste agera, att inte göra det är att bidra till exploateringen, säger Trevor Christians.

Enligt fackförbundet ligger de nuvaranade lönerna för de anställda vid företagets gårdar och fabriker på mellan 2 900 och 3 500 sydafrikanska rand. Det motsvarar mellan drygt 1 850 och knappt 2 200 svenska kronor.

Facket kräver nu en minimilön på 8 500 rand i månaden, motsvarande 5 400 kronor. Det skulle vara en löneökning på 200 procent. Enligt facket skulle de anställda fortfarande vara under fattigdomsgränsen, men åtminstone lite närmare den. Men Robertson Winery säger sig bara vara villiga att betala åtta procent mer.

– Det betyder att du kämpar dagligen för dina grundläggande behov, som mat. Du kan aldrig skicka dina barn till universitet och får kämpa för att de ska kunna gå i gymnasiet. 8 500 rand tar inte barnen till högre utbildning, men det skulle kunna väcka hoppet hos lantarbetarna att en dag få se sina barn gå genom grindarna till universitetet, säger Trevor Christians.

Påståendena om att Robertson Winery nekar sina anställda grundläggande rättigheter och har vägrat att erkänna CSAAWU som facklig representant är helt enkelt fel.
Anton Cilliers, vd, Robertson Winery

Från företagets sida nekar man dock till att det råder några fackliga missförhållanden på företaget. I ett öppet brev skriver verkställande direktör Anton Cilliers:

”Påståendena om att Robertson Winery nekar sina anställda grundläggande rättigheter och har vägrat att erkänna CSAAWU som facklig representant är helt enkelt fel”.

Förhandlingar med företaget pågår, men än så länge är konflikten långt ifrån löst.

– För att vara ärlig är det en svår förhandling. Strukturen på lönerna har inte förändrats sedan apartheidtiden. Sydafrikanska vita godsägare är vana vid att betala låga löner till de svarta. Cheferna är också rädda för att om vi lyckas skulle hoppet gå som en flodvåg genom hela jordbruksindustrin, säger Trevor Christians.

Arbetaren har sökt representanter för Systembolaget för en kommentar, men det statliga bolaget har meddelat att de inte kan ge något omedelbart svar. Via pressekreteraren lovar Systembolaget att återkomma med svar på frågorna.

Artikel 2 av 2

Vinarbetarstrejk kan bli märkbar i hyllorna

De strejkande vinarbetarna på Robertson Winery i Sydafrika upmanar Systembolagets personal att respektera stridsåtgärden. Den syndikalistiska fackföreningen på bolaget säger att de kommer att ”agera”.

Inrikes

I samband med strejken på den sydafrikanska vinproducenten Robertson Winery råder också blockad mot försäljning av vinet. Nu ber det strejkande sydafrikanska facket CSAAWU svenska allierade om respekt för blockaden.

Emil Boss.
Foto: José Figueroa

DFSA, det syndikalistiska facket på Systembolaget, säger att de kommer ”agera”.

– Vi vill inte vara blockadbrytare. Vi har ju följt bojkotten ett tag och funderat på hur vi ska agera kring det. Nu när de vänder sig direkt till oss så måste vi agera, säger Emil Boss, arbetsplatsombud för DFSA.

Det är ännu inte helt klart hur svaret från den syndikalistiska driftsektionen på Systembolaget kommer att bli. Men Emil Boss säger att de varken ”vill sälja eller packa upp” eller på annat sätt ”hantera Robertson Winerys produkter.” De har hittills meddelar Robertson Winery att de inte vill hantera deras varor samt kallat Systembolaget till förhandling i frågan.

Vinarbetarna har fått stöd från flera fack i Sverige och Norden. Bland annat har Livsklubben på Orkla Foods i Örebro samlat in 40 000 kronor till CSAAWU, som i det närmaste saknar strejkkassa. Fackklubben har sedan 2010 samarbetat med det sydafrikanska facket och har sammanlagt samlat in över 150 000 kronor, säger klubbordföranden Johan Torgå.

Även om de får igenom kraven skulle lönen ligga under det som krävs för näringsriktig mat och att kunna skicka barnen till skola. Det är en nästan feodal situation.
Johan Torgå, klubbordförande, Livsklubben på Orkla Foods i Örebro

– Det är en väldigt viktig konflikt. Inom den sektorn är det extremt låga löner. Även om de får igenom kraven skulle lönen ligga under det som krävs för näringsriktig mat och att kunna skicka barnen till skola. Det är en nästan feodal situation, säger han.

Men även DFSA har länge varit engagerade i vinarbetarnas situation och har tidigare drivit frågan om att Systembolaget borde ta ett aktivt ansvar för villkoren bakom produkterna i hyllorna. Den hållningen stödjer även Johan Torgå.

Enligt Emil Boss räcker det inte med att Systembolaget formulerat en rekommendation till vinproducenterna att arbetarnas löner ska räcka till.

– Vi har haft flera från vår driftsektion på plats och träffat lantarbetare på gårdar och besökt facken. Vi har sett under vilka hemska villkor de jobbar. Det råder ingen tvekan om att Systembolaget måste gå längre än att rekommendera att arbetarna ska kunna leva på sina löner. Det måste till hårdare etiska krav, säger han.

Arbetaren har sökt representanter för Systembolaget, men det statliga bolaget har bett om längre tid för att kunna svara.