Artikel 1 av 2

Skandalen växer runt SD-märkt journalist

Frilansjournalisten som kallar sig ”Egor Putilov” har anlitats av flera av Sveriges största nyhetsredaktioner. Sedan februari är han anställd av Sverigedemokraterna under sitt riktiga namn. Trots det har han fortsatt att försöka verka journalistiskt under pseudonym.

Inrikes
Kungsbrohuset med Aftonbladets redaktion. Igår uppgav Aftonbladet att ”Egor Putilov” så sent som den 2 augusti försökte sälja in ett reportage till tidningen, trots att han under annat namn arbetat för Sverigedemokraterna sedan i februari.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

I över fem år har den frilansjournalist som går under pseudonymen ”Egor Putilov” publicerat artiklar i flera av landets största riksmedier, även i Arbetaren. Men enligt uppgift i Aftonbladet har han ytterligare en uppdragsgivare. Under sin riktiga identitet är han sedan i mitten av februari anställd av Sverigedemokraternas riksdagskansli.

Trots det fortsätter hans alter ego att utge sig för att vara journalist och försöka förmå tidningar och tv att publicera hans artiklar.

Parallellt jobbar han under pseudonymen ”Egor Putilov” och försöker sälja in migrationskritiska artiklar där han inte uppger att han är anställd av SD.
Lisa Röstlund, reporter, Aftonbladet

– Vi kan belägga att han är anställd av Sverigedemokraterna och med sitt riktiga namn skickar in debattartiklar för SD från riksdagsmejlen. Parallellt jobbar han under pseudonymen ”Egor Putilov” och försöker sälja in migrationskritiska artiklar där han inte uppger att han är anställd av SD, säger Lisa Röstlund, reporter på Aftonbladet.

Foto: Privat
Lisa Röstlund, reporter på Aftonbladet.
Foto: Privat

Under pseudonymen ”Egor Putilov” driver mannen en egen blogg där han så sent som i början av veckan presenterade sig som ”Journalist och fd anställd på Migrationsverket”. Sedan i slutet av förra året har dock hans inlägg och utspel i sociala media i högre grad kommit att domineras av kritik mot den svenska asyl- och migrationspolitiken. Vidare har han även skrivit debattartiklar om ämnet, som publicerats i flera svenska medier.

Till Arbetaren säger dock ”Egor Putilov” att han upphörde med journalistik då han anställdes av Sverigedemokraterna.

– Sedan jag anställdes på Sverigedemokraternas kansli bedrev jag ingen journalistisk verksamhet. Min sista artikel publicerades i januari 2016 i Aftonbladet. På min blogg delar jag med mig av mina personliga erfarenheter från mina tidigare yrken som inte har något att göra med min nuvarande anställning. Det gör jag på min fritid utan någon belöning, skriver han i ett mejl till Arbetaren.

Men ingenstans, vare sig på bloggen, eller i beskrivningen på Twitter eller Facebook, har han meddelat att han numera inte längre är journalist, eller att han är anställd av Sverigedemokraterna. I går uppgav Aftonbladet vidare att han så sent som den 2 augusti i år försökte sälja in ett reportage till tidningen som ”Egor Putilov”.

I Aftonbladet, som också publicerat hans mejl, framgår att han erbjuder ett reportage sett från insidan av en polisbil i Järvaområdet i Stockholms ytterstad, en resa han gjorde i egenskap av anställd för SD. I stället publicerades texten 20 dagar senare på hans egen blogg.

Skärmdump: Arbetaren
På Twitter presenterar sig ”Egor Putilov” fortfarande som journalist och nämner inte sin anställning på SD.
Skärmdump: Arbetaren

I Aftonbladetreportrarnas första artikel skriver de också att ”Egor Putilov” ska ha skickat in en debattartikel under namnet ”Tobias Lagerfeldt” till tidningen. Den publicerades, men togs sedan bort då det visade sig att det inte fanns någon sådan person i Sverige. Mejladressen som användes anser tidningen kunna knytas till ”Egor Putilov”. Till Arbetaren förnekar mannen dock att han skulle ligga bakom artikeln.

Att beskriva kopplingen att artikeln var inskickad från en mejl som ”kan” kopplas till mig ”i andra sammanhang” känns tunt.
Egor Putilov

– Aftonbladet presenterade inga bevis för sina anklagelser, inte heller när jag uttryckligen bad dem för att få kommentera. Att beskriva kopplingen att artikeln var inskickad från en mejl som ”kan” kopplas till mig ”i andra sammanhang” känns tunt, skriver han.

Men enligt Lisa Röstlund, Aftonbladets reporter, råder det ingen tvekan om att det är han som har skickat den från en av sina mejladresser.

– Vi är säkra på det. Den kan kopplas till ett av hans telefonnummer och vi har även ytterligare belägg som vi inte kan gå in på.

Men frågorna kring ”Egor Putilov” är ännu fler. I går onsdag uppgav Sveriges Radios säkerhetssamordnare, Finn Isaksson, att ”Egor Putilov” blivit uppsagd efter en veckas anställning på Radio Sweden. Sveriges Radio har status av skyddsobjekt, vilket innebär att alla anställda måste genomgå en rutinkontroll. Vid denna fattades, enligt tidningen Journalisten, misstankar mot honom.

Vi konstaterade att det fanns oklarheter med honom så efter den veckan var han inte aktuell längre för fler inpasseringar i huset.
Finn Isaksson, säkerhetssamordnare, Sveriges Radio

– Vi konstaterade att det fanns oklarheter med honom så efter den veckan var han inte aktuell längre för fler inpasseringar i huset, eller några andra behörigheter över huvud taget. Vi har spärrat plastbiten (passerkortet,  red:s anm) så den är oanvändbar för att ta sig in hos oss, men sen kan han ju använda den på bedrägligt sätt i alla fall, det vet inte vi, säger Finn Isaksson till Journalisten.

Till Arbetaren skriver dock mannen bakom “Egor Putilov” att anledningen till hans uppsägning var politisk och inte hade med säkerhet att göra.

– Det är klart för mig att SR aldrig ska erkänna att mitt avsked hade att göra med mina debattartiklar som fd asylhandläggare. Dock har jag bevis på det i form av en inspelning av ett samtal med min chef som finns att tillgå på min blogg.

I Aftonbladets andra artikel framkommer dessutom ytterligare frågetecken från mannens tid på Migrationsverket. Enligt källor till tidningen ska ”Egor Putilov”, som hade tillgång till verkets centrala utlänningsdatabas, ha suttit kvar sent och haft med sig egen dator. Enligt tidningens källor bedömdes tilltaget märkligt av hans kollegor, som också ska ha rapporterade händelsen. När Aftonbladet begär ut hans personalakt från myndigheten, är den, enligt tidningen, försvunnen.

Trots flera påminnelser, svarar inte ”Egor Putilov” på Arbetarens följdfrågor. En av dem är: ”Har du andra uppdragsgivare som också är hemliga?” *

* UPPDATERING:

Efter denna artikels publicering hörde ”Egor Putilov” av sig med detta skriftliga svar:

”Nej, självklart har jag inga andra eller ’hemliga’ uppdragsgivare. För övrigt tycker jag att att använda rysskräck för att antyda att jag är någon slags spion vilket Aftonbladet har gjort är ohederligt.”

”Egor Putilov” uppger också att han själv inte tycker att hans beteende på myndigheten var märkligt.

Se efterföljande artikel om ”Egor Putilovs” medverkan i Arbetaren.

Artikel 2 av 2

Avslöjad SD-journalist skrev även i Arbetaren

Den SD-anställda frilansjournalisten som går under pseudonymen ”Egor Putilov” har även publicerats i Arbetaren. Sista gången var i juni 2015. ”Det hela är djupt olustigt”, säger nuvarande chefredaktören Toivo Jokkala.

Inrikes
De artiklar av Egor Putilov som publicerades i Arbetaren var utrikesreportage från bland annat Ukraina, Egypten och Syrien. Putilovs sista artikel i Arbetaren publicerades i juni 2015.
Foto: Arbetaren

Den frilansjournalist som uppträtt som journalist under pseudonymen ”Egor Putilov” samtidigt som han avlönats av Sverigedemokraterna har även publicerats i Arbetaren. Det rör sig om totalt tio artiklar mellan 2012 och 2015.

– Att han nu jobbar på SD:s kansli och har skrivit under den tiden under annat namn är tillräckligt för att känna att det hela är djupt olustigt. Vad gäller övriga uppgifter är det fortfarande ett gytter och det är ännu mer höljt i dunkel vad han har haft för motiv, säger Arbetarens chefredaktör Toivo Jokkala.

Att han nu jobbar på SD:s kansli och har skrivit under den tiden under annat namn är tillräckligt för att känna att det hela är djupt olustigt.
Toivo Jokkala, chefredaktör, Arbetaren

De artiklar som publicerats i Arbetaren har dock inte varit relaterade till migrationsfrågor och inte heller publicerats under den tid som Egor Putilov officiellt arbetat på uppdrag av SD. Enligt Putilovs egen uppgift inledde han sin anställning där i mitten av februari i år.

Putilovs sista artikel i Arbetaren publicerades i juni 2015. Det var innan Toivo Jokkala blivit utsedd till chefredaktör. Chefredaktör och ansvarig utgivare var vid tillfället Daniel Wiklander. Han säger att under den tid han hade kontakter med Egor Putilov såg han inte skäl att ana oråd.

– Jag blev inte personligen kontaktad av honom, vad jag kan minnas. Det var ofta på den tiden redaktionssekreteraren som raggade fram frilansskribenter och kollade upp dem. Den första var en artikel från Syrien som verkade intressant, säger han.

Även om han vid senare tillfällen träffade frilansskribenten personligen var det, enligt Daniel Wiklander, inget i vare sig ämnesval eller uppträdande som gav anledning till misstankar om oegentligheter.

Han hade en förklaring till varför han skulle skriva under pseudonym som gick ut på att han var under hot eller liknande. Jag tänkte att ”så kan det vara”.
Daniel Wiklander, före detta chefredaktör, Arbetaren

Under den tid då han publicerades i Arbetaren hade han inte heller profilerat sig i invandringsdebatten på det sätt som han gör nu. Redan vid första publiceringen uppgav skribenten att ”Egor Putilov” var en pseudonym och Daniel Wiklander säger att han också kände till hans formella identitet. Den förklaring som skribenten gav till pseudonymen bedömdes också vara trovärdig.

– Han hade en förklaring till varför han skulle skriva under pseudonym som gick ut på att han var under hot eller liknande. Jag tänkte att ”så kan det vara”. Vi visste ju vad han hette, ja, eller vad han bytt till för namn i Sverige, säger han.

De artiklar som publicerades i Arbetaren var utrikesreportage från bland annat Ukraina, Egypten och Syrien. I maj 2015 prickades dock tidningen av Pressens opinionsnämnd, PON, för en artikel skriven av Egor Putilov. Artikeln handlade om den ryska statens propagandakrigföring och sammanställde anklagelser mot medlemmar av oppositionsgrupper om kopplingar till regeringen.

PON:s invändning handlade om att tillräckliga ansträngningar inte hade gjorts för att låta en utpekad rysk oppositionell bemöta kritiken. Förutom den artikeln, som mottog politisk kritik från vänsterhåll, har inga andra artiklar gett upphov till kritik av faktainnehållet. Daniel Wiklander säger att även om det nu getts anledning att se över artiklarna en extra gång har inget hittills tytt på att faktainnehållet är felaktigt.

– Jag har fortfarande inget konkret, när jag tittar tillbaka, som gör att jag kan ifrågasätta hela hans journalistiska gärning. Det går inte att säga, med det jag läst, att ”nu fattar man att det där bara var bullshit”, säger han.

Att omedelbart rensa bort journalistens namn ur Arbetarens historia skulle leda till att vi försöker dölja saker ur vår egen historia.
Toivo Jokkala, chefredaktör, Arbetaren

Men det åligger nuvarande chefredaktör och ansvarig utgivare, Toivo Jokkala, att ta beslut om hur tidningen ska agera med de publicerade texterna.

– Att omedelbart rensa bort journalistens namn ur Arbetarens historia skulle leda till att vi försöker dölja saker ur vår egen historia. Det ser jag inte som det mest renhåriga, säger Toivo Jokkala.

Texterna kommer alltså att ligga kvar?

– Vi har inte bestämt formen för hur vi ska hantera det än. Vad jag ser i dagsläget är att låta dem ligga kvar, men tillfoga en informationsruta synligt invid artiklarna där man i korthet förklarar situationen och länkar till artiklar som fördjupar i frågan, säger han.

Efter att denna intervju genomfördes har också en sådan ruta infogats vid samtliga av Egor Putilov signerade artiklar på Arbetarens webbplats.

Egor Putilov uppger själv till Arbetaren i ett mejl att hans artiklar inte bar med sig en dold agenda. Han svarar dock inte på efterföljande fråga, trots flera påminnelser, om han under sin tid som journalist har haft andra hemliga uppdragsgivare. *

* UPPDATERING:

Efter denna artikels publicering hörde Egor Putilov av sig med detta skriftliga svar:

”Nej, självklart har jag inga andra eller ’hemliga’ uppdragsgivare. För övrigt tycker jag att att använda rysskräck för att antyda att jag är någon slags spion vilket Aftonbladet har gjort är ohederligt.”