När ska regeringen tala om skolans ljudmiljö?

Det är förvånande att så lite har gjorts eller görs för att motverka vår tidsinställda bomb, det vill säga den dåliga ljudmiljön, inte minst i skolorna, skriver debattören Bengt Sundell.

Debatt
Den dåliga lärandemiljön får stora konsekvenser för elever med inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter, menar Bengt Sundell.
Foto: Jessica Gow/TT

Fackförbundet Vision bjöds in till Rosenbad av högeralliansen på sin tid, för att tala om arbetsmiljön. Anledningen var att FN-organet Internation Labour Organisation (ILO) sedan 2003 har uppmärksammat Världsdagen för arbetsmiljö.

När uppmärksammas elever och lärares ljudmiljö i Rosenbad? När får lärarfacken en inbjudan?

Under flera år har undersökningar pekat på den dåliga ljud- och lärandemiljön.

Den 27 september 2011 skrev Hörselskadades Riksförbund (HRF) att ”Regeringen borde tillsätta en bullerkommission för ’lärande miljöer’.” Under flera år har undersökningar pekat på den dåliga ljud- och lärandemiljön.

Här kommer något för kommuner och fristående skolor att ta till sig och ta sitt ansvar: Varje dag anser 73 procent av Lärarförbundets medlemmar att ljudmiljön är ett problem. Till exempel har en tredjedel svårt att höra på möten och sammanträden. Lika många – 1/3 – har tinnitus. Här har kommuner och friskolor ett stort ansvar, till exempel att 70 procent av skyddsronderna tar inte upp detta med hur lärarna hör i olika situationer.

Enligt AFS 2005:16 ska ”arbetsgivare särskilt uppmärksamma negativa effekter på hälsa för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller”. Den dåliga ljudmiljön kan vara en bidragande orsak till att så många som 67 000 hörselskadade har förtidspension på heltid.

Förtidspension är i dag dubbelt så vanlig bland kvinnor med hörselnedsättning (11,6 procent) som för andra orsaker (6 procent). Varannan kvinnlig lärare med förtidspension är hörselskadad. Och 34 procent anser att deras hörselnedsättning helt/delvis bidragit till att de inte arbetar i dag. 60 procent anser att deras hörselproblem helt/delvis påverkat arbetssituationen på ett negativt sätt.

Fyra av tio studenter har problem med dålig ljudmiljö på högskolan.

Den dåliga lärandemiljön får stora konsekvenser för elever med inlärningsproblem och koncentrationssvårigheter. Prestationsförmågan försämras för barn som redan har det tufft i skolan. Fyra av tio studenter har problem med dålig ljudmiljö på högskolan. 42 procent har ofta/ibland svårt att höra vad föreläsaren säger.

Av de studenter som besväras av störande ljud uppger 8 av 10 (78 procent) att den dåliga ljudmiljön gör att de inte kan koncentrera sig. Över hälften blir trötta. Drygt 40 procent får svårare att komma ihåg. Sist men inte minst innebär den dåliga ljudmiljön en stor kostnad för samhällsekonomin.

För regering och riksdag gäller det att arbete förebyggande.

Det finns inga särskilda fältstudier som undersökt de påfrestningar lärares minne, uppmärksamhet, inlärning utsätts för. Det är dags för det nu.

Det är förvånande att så lite har gjorts eller görs för att motverka vår tidsinställda bomb, det vill säga den dåliga ljudmiljön. Att högskolan har så dålig ljudmiljö för inlärning, studier och problemlösning är också förvånande. Hur länge ska vi acceptera att över 1,3 miljoner svenskar tillåts höra dåligt? Att barn och ungdomar ska tillåtas växa upp i sådana här ljudmiljöer?