Etiopien vädjar om internationell hjälp

Etiopien har åter drabbats av svår torka. Nu söker landet hjälp från omvärlden för att klara bristen på mat. Regeringen anklagas samtidigt för att ha dröjt med att be om hjälp för att upprätthålla bilden av stark ekonomisk tillväxt.

Utrikes
Foto: Mariusz Kluzniak Flick
Många etiopiers måltider består enbart av kaffe, det pannkaksliknande och syrliga brödet injera och lite salt. Bilden är från Harar.
Foto: Mariusz Kluzniak Flick

För att avgöra graden av undernäring mäter en sjuksköterska omkretsen på överarmen på tvååriga Rodas, som vaggas i sin mammas famn. Ett normalstort barn hamnar på grönt, men för Roda blir resultatet gult – vilket betyder att det är risk för undernäring.

På kliniken finns också 17-åriga Milite som säger att det inte finns tillräckligt med mat hemma hos farmodern där hon bor.

Läget är inte så illa som 1984, då över en miljon männi­skor dog av svält, men det är svårt att få en klar bild av situationen. Omständigheterna nu är helt annorlunda. Hungersnöden 1984 var också ett resultat av inbördeskriget i norra Etiopien.

– Det har rått förvirring kring uppgifter och informationen nådde världens medier sent. Människor svälter inte men är nära svältgränsen. Vi måste ta itu med detta nu innan det blir värre, säger Sebhatu Seyoum, som arbetar som koordinator vid det katolska sekretariatet ADCS och som samlar in resurser till lokala kliniker i regionen Tigray i norra Etiopien.

I Tigray har nederbörden alltid varit mer oberäknelig än på det etiopiska höglandet i söder. Men väderfenomenet El Niños ovanliga styrka denna säsong har har orsakat en extrem torka, som drabbat de regioner i Etiopien som producerar mat till en stor del av befolkningen.

Det gäller även grannlandet Somalia, där skördar gått förlorade och tre miljoner människor drabbats av brist på mat. I Centralamerika saknar 3,5 miljoner människor tillräckligt med mat och vatten och i Stillahavsområdet är fyra miljoner människor drabbade, enligt FN.

Jordbruksproduktionen i regionerna Tigray och Afar har minskat med 50 till 90 procent i vissa områden eller upphört helt och hundratusentals boskap beräknas ha gått förlorade.

Inledningsvis försökte Etiopien hantera situationen på egen hand genom sitt sociala trygghetsprogram PSNP med offentliga arbeten vid infrastrukturprojekt som garanterar mat eller direkta kontantbidrag. Landet har också livsmedelslager och system för tidig varning i samband med torka.

Jämfört med 1984 har landet helt andra resurser och möjligheter att hantera katastrofer och betraktas som mer stabilt. Men när det i oktober förra året framkom att 8,2 miljoner människor var drabbade av torkan tvingades Etiopien vädja om hjälp från omvärlden.

– Vi hade en ko men vi var tvungna att sälja den för att ha råd att köpa mat. Andra djur har förlorat så mycket i vikt att de inte går att sälja. Den här torkan blir värre på grund av klimatförändringarna, säger 80-årige lantbrukaren Berhe Kahsay i staden Awo, som ligger på gränsen till Eritrea.

Den etiopiska regeringen var sen med att söka internationell hjälp och när nu landet vädjar om stöd så tvingas man konkurrera om resurser till den stora flyktingkrisen och biståndsinsatser i Syrien och Jemen.

Regeringen kritiseras för att ha agerat för sent och för att inte ha erkänt allvaret i situationen – de anklagas för att i stället ha försökt upprätthålla bilden av stark ekonomisk tillväxt. Etiopien har haft en årlig tillväxt som stadigt legat kring 10 procent det senaste decenniet.

Hjälporganisationer varnar för att de senaste årens stora framsteg i fråga om en tryggad livsmedelsförsörjning, utbildning och hälsa nu riskerar att gå förlorade i delar av landet.

Många av de som bor i regionerna Tigray och Afar säger samma sak, och det är illavarslande: ”Boskapen dör först”. De som arbetar för hjälporganisationer säger att under torkor i landet brukar situationen bli värre från januari och framåt, när männi­skor har tömt sina matlager.

Redan nu skär folk ned på maten. Vissa måltider består enbart av kaffe, det pannkaksliknande och syrliga brödet injera och lite salt, som normalt brukar serveras tillsammans med grönsaker och kött.

– Det finns mödrar som kommer till oss och säger att de inte har någon bröstmjölk. Situationen har förvärrats och vi har inget att erbjuda dem, säger 28-åriga Solomon Sibhat, som arbetar som sjuksköterska vid en klinik i Alitena i Tigray.

Hittills har Etiopien tagit emot 167 miljoner dollar i utländskt bistånd och landets regering har lovat att satsa mer än någonsin – motsvarande 192 miljoner dollar – på insatser för att förhindra att människor dör av svält till följd av torkan.

Men de totala insatser som krävs kan innebära kostnader på motsvarande 1,4 miljarder dollar, i synnerhet om väderfenomenet El Niño även slår till vid nästa regnperiod, uppger hjälporganisationer. FN varnar för att över 15 miljoner människor i landet kan sakna tillräckligt med mat i juli om inte hjälpinsatserna ökar.

I början av januari presenterade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, en plan på 50 miljarder dollar för insatser bland 1,8 miljoner bönder för att skydda boskap och odlingar.