Arbetsdagar på mellan 13 och 17 timmar, ingen skyddsutrustning och flera arbetsplatsolyckor. I slutet av maj, efter att de anställda tröttnat på de usla arbetsvillkoren, blockerade Malmö LS en handelsträdgård utanför Viken, i nordvästra Skåne, där migrantarbetare från flera östeuropeiska länder utnyttjats av en ökänd jordbruksföretagare. Arbetaren var på plats.

”Internationell solidaritet – arbetarklassens kampenhet!” var ett av slagorden när fackföreningen Malmö LS ordnade en blockad söndagen den 26 maj. Ramsan kanske för tankarna till storstädernas industrier eller den globala handelns containerterminaler, men denna blockad ägde rum i en mycket mer lantlig, närmast idyllisk miljö.

Samlingspunkten för fackmedlemmarna var en adress längs en västskånsk landsväg, ett par hundra meter från en äng med betande får och lamm, som den här dagen badade i solsken och fågelkvitter.

Här, strax utanför Viken, bedriver en skånsk jordbruksföretagare en av sina många grönsaksodlingar och inom denna verksamhet passar det bättre än man kan tro med internationalistiska slagord.

Bakom några buskar och en prydlig häck gömmer sig enorma växthus. Vid ingången till ett av dem hänger en digital stämpelklocka. Instruktionerna bredvid är på engelska, ukrainska och rumänska. Flera av arbetsköparens anställda är från Östeuropa och Centralasien.

– Här får man stämpla in och ut när man börjar och avslutar jobbdagen, samt när man går på rast också, förklarade Maksym Tjalych, engagerad i facket och tidigare anställd av samma arbetsköpare.

De fackliga flygbladen han har fäst intill stämpelklockan är också översatta till flera språk, däribland engelska, ryska och ukrainska. Ett delmoment i blockaden var att söka kontakt med personal på plats och lämna flygblad med information om fackets syn på arbetsköparen.

Arbetsköparen driver många bolag med migrantarbetare

Den utpekade arbetsköparen, Lars Jacobsen, äger och driver över ett dussintal bolag inom jordbruk, förrådsuthyrning och fastighetsbranschen. Dessutom finns ytterligare ett antal bolag i samma sfär som, åtminstone formellt, drivs av nära anhöriga till honom.

Maksym Tjalych kommer ursprungligen från sydukrainska Mykolajiv, men bor sedan den ryska invasionen 2022 tillsammans med sin mor, Valentyna Mura, i Sverige. Anledningen till att de deltog i blockaden är en tvist med ett av Lars Jacobsens många bolag. Det hela började för två år sedan.

På nätet hade Maksym Tjalych fått kontakt med den skånska företagarens ukrainska fru, som ordnade jobbet åt honom och mamman. Bägge hade tidigare jobbat inom jordbruk, i flera olika länder.

– Vi skulle egentligen jobba på den här gården först, men blev i stället skickade att plocka jordgubbar på en annan odling, berättar Valentyna Mura. 

Jordgubbsodlingen de hamnade på ligger nära Klagshamn, men företaget de jobbade för, Buskeröds Handelsträdgård, är registrerat på adressen som nu var föremål för blockaden.

De arbetsvillkor som Maksym Tjalych och Valentyna Mura mötte, beskriver de som fruktansvärda – med arbetsdagar på mellan 13 och 17 timmar och utan skyddsutrustning. 

De hann inte jobba där länge.

Redan efter några dagar skedde en arbetsolycka där Maksym Tjalych fick salpetersyra på foten. Skadan var allvarlig. Han fick uppsöka läkarvård – och blev uppsagt.

Facket anser att arbetsköparen gjorde sig skyldig till såväl brott mot arbetsmiljölagen samt mot LAS. Huvudförhandlingen i rättsprocessen pågår denna vecka i Helsingborgs tingsrätt.

Flera anmälningar mot arbetsköparen

Men Malmö LS har flera ärenden med koppling till Lars Jacobsen. I ett av dem anser facket att det föreligger löneskulder på runt 50 000 kronor gentemot några av dess medlemmar. Företaget menar å andra sidan att de endast missat att betala ut 95 kronor. Men enligt facket har inte ens detta minimala belopp betalats ut. 

”Swisha 95 spänn – vi tänker inte gå hem!”, var därför ett annat av slagorden på blockaden.

– Visst är det en symbolisk summa, men arbetare ska få vartenda öre de har jobbat för, säger Christopher Ståhl, som sitter i förhandlingskommittén för Malmö LS.

Samtidigt har facket för avsikt att också driva in det mycket större restbeloppet. 

Det aktuella företaget i denna tvist heter Andens Trädgård AB, och även om det formellt drivs av en nära anhörig till Lars Jacobsen, menar facket att Lars Jacobsen även där har haft en arbetsledande roll. Även om företaget är registrerat på en annan adress verkar det också vara verksamt på gården som var föremål för blockaden. Informationslappar vid ett av växthusen hälsar besökare välkomna till Andens Trädgård AB.

– Syftet med blockaden är också att markera mot företaget Andens Trädgård AB, sade Christopher Ståhl. Enligt honom är bristerna inom Lars Jacobsens bolagssfär systematiska. 

Flera medlemmar i Malmö LS med bakgrund i Östeuropa och Centralasien har vittnat om horribla förhållanden och förnedrande och till och med våldsam behandling från chefens sida. Enligt facket hade inget av de aktuella företagen tecknat kollektivavtal.

Tidigare skandaler på bolagen 

Lars Jacobsen har hamnat i blåsväder flera gånger genom åren. Efter en inspektion 2019 kom Arbetsmiljöverket fram till att det inom ett av hans bolag, Buskeröds Handelsträdgård, förelåg brister i arbetsmiljön, “som kan leda till att någon blir sjuk eller skadar sig”.

I fjol dömdes samma bolag i två olika mål av Helsingborgs tingsrätt till böter på 100 000, respektive 400 000 kronor, samt över 40 000 kronor i skadestånd, i samband med två olika arbetsolyckor som skedde 2018 respektive 2019.

Odlarföreningen Odlarlaget, som säger sig garantera schysta arbetsvillkor, och som han tidigare sålt gurkor via, har avslutat samarbetet med hans bolag efter att tidningen Arbetet i höstas avslöjade några av de missförhållanden som Malmö LS driver från fackligt håll.

Även som hyresvärd har Lars Jacobsen fått kritik. Tidningen Hem och Hyra rapporterade i november 2023 om omfattande brister, som bakteriedrabbat kranvatten och trasiga hissar, i flera av företagarens hyreshus på olika platser i Skåne.

Första hjälpen kit ett måste på jobbet

Ett annat symboliskt syfte med blockaden var att lämna över ett första hjälpen kit till någon på plats vid den aktuella odlingen. Medlemmar som jobbat på gården har nämligen vittnat om att det brukar saknas första hjälpen-utrustning, trots att arbetet innebär många farliga moment, exempelvis med vassa knivar.

– Det är en grundläggande grej liksom, och om inte arbetsköparen kan ta sitt ansvar vill vi åtminstone symboliskt göra något åt det, förklarar Christopher Ståhl.

Men att hitta någon att lämna över gåvan till visade sig vara lättare sagt än gjort. Ingen ur företagsledningen var på plats. Ett telefonsamtal till en arbetsledare, där Christopher Ståhl tänkte upplysa om den pågående blockaden, besvarades ej. Ett sms fick duga, men ledde inte till att någon ur ledningen dök upp.

Inte heller många arbetare var på plats. Vid några baracker intill växthusen öppnade, efter lite dörrknackning, en ledig ukrainsk arbetare. 

Under samtalet med Maksym Tjalych och Valentyna Mura visade det sig att han härstammar från ett område inte långt ifrån deras hemtrakter. De bytte från ”ni” till ”du”, och snart kom de in på den förnedrande behandlingen som olika LS-medlemmar säger sig ha utsatts för.

– Ja, de bitarna behöver ni inte förklara för mig, jag vet vad ni menar, skrattar mannen igenkännande och skakar på huvudet. 

Enligt honom har de flesta ukrainska arbetare nyligen slutat, och blivit ersatta av rumänsktalande. Hans egna kontrakt upphör inom kort. Han tog emot första hjälpen kittet och lovade att överlämna det till de nya kollegorna.

Efter samtalet vid barackerna kom de fackliga aktivisterna även i kontakt med några rumänsktalande arbetare vid andra ändan av anläggningen, som höll på att lasta grönsaksspill. Eftersom ingen i delegationen talade deras språk, och arbetarnas engelskkunskaper var begränsade, blev kommunikationen besvärlig. Arbetarna uppmuntrades att höra av sig till facket om de skulle uppleva problem.

Personalen byts ut ofta – försvårar organisering

Enligt facket är det inte ovanligt inom branschen att personalen byts ut med jämna mellanrum.

– Det försvårar naturligtvis organiseringen, kommenterade Karin Casimir Lindholm, en av fackmedlemmarna på plats.

Speciellt de utländska arbetarna, som löper särskilt stor risk att utnyttjas, flyttar ofta omkring i jakt på nya arbetstillfällen. De flesta av jordbruksärendena som Malmö LS i nuläget driver rör olika arbetsplatser runtom i Skåne, och de involverade medlemmarna bor utspridda på olika håll.

Ett Skånes industrisyndikat tar form

För att mer effektivt kunna ta den typen av fackliga strider framöver, har flera av medlemmarna som var med på söndagens blockad under våren drivit på lanseringen av Skånes industrisyndikat.

Tanken är att det nya självständiga facket, med ett liknande arbetssätt som det framgångsrika Stockholmsbaserade syndikalistiska byggfacket Solidariska byggare, ska kunna representera just prekära jordbruksarbetare i hela Skåne. Den aktuella konflikten mellan Maksym Tjalych och Lars Jacobsen drivs dock ännu av Malmö LS. Enligt facket är ett nästa steg i kampen att uppmana grossister att sluta köpa från Lars Jacobsens bolag.

För Maksym Tjalych och Valentyna Mura handlar kampen om principer.

– Det känns jättebra att få stöd i detta, och vi kommer fortsätta kämpa tills saken är klar. Jag tycker att någon som inte sköter sig ska straffas. Inte att han ska fängslas liksom, men att han ska få känna på konsekvenser för sitt agerande, så förhållandena kan förbättras för alla, säger Valentyna Mura.

Arbetaren har försökt nå Lars Jacobsen via mejl och telefon. Han har inte återkommit.

Strejken på MediCarrier, som Arbetaren har rapporterat om tidigare, fortsätter. Samtidigt anser sig företaget MediCarrier AB, som ägs av Region Stockholm, ha rätt att ta in bemanningspersonal och hänvisar till kollektivavtalet med Kommunal. SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka ser det som ett sätt att försvara strejkbryteri.

I ett mail till Arbetaren skriver MediCarrier AB att de inte ser behov av att teckna kollektivavtal med sektionen i SAC, eftersom de redan har ett avtal med Kommunal. Att arbetarna strejkar har MediCarrier inga synpunkter på.

Akram Mardan är ordförande i driftsektionen, den syndikalistiska fackklubben på arbetsplatsen, som kräver kollektivavtal. Enligt honom har arbetsköparen ringt in bemanning. När de stått utanför arbetsplatsen och strejkat har de dessutom sett ordinarie personal komma flera timmar tidigare till arbetet.

På frågan om bemanningspersonal utför de strejkandes arbete svarar MediCarriers HR-chef Kristiina Söderlind:

– Vi har gällande avtal med bemanningsföretag för att stärka upp verksamheten vid behov.

MediCarrier har avtal med bemanningsföretagen Uniflex och Student Consulting. När Arbetarens reporter hör av sig på nytt och ber om ett förtydligande om huruvida de använder sig av extra bemanning just nu, blir svaret följande:

– Vi har en personalplanering som optimeras ständigt och vi tar in inhyrd personal vid behov så att vi klarar vårt samhällsviktiga uppdrag för vårdens behov, att vården i alla lägen får det materiel som behövs så att patienter i Stockholms län får den vård de behöver, skriver Kristiina Söderlind.

Strejkbryteri – moraliskt brott

Att låta bemanningspersonal göra strejkande arbetares jobb är organiserat strejkbryteri. Det menar SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka. Att respektera varandras stridsåtgärder genom att exempelvis inte organisera strejkbryteri är konsensus sedan Saltsjöbadsavtalet (1938). 

– Problemet är att strejkbryteri är helt och hållet ett moraliskt brott. I Sverige är det tyvärr lagligt med strejkbryteri, och det är ganska extremt. När Ronald Reagan legaliserade strejkbryteri på 80-talet sågs det som extremt men i Sverige har det alltid varit lagligt, säger Rasmus Hästbacka.

MediCarrier anser inte att det är ett problem att ta in bemanningspersonal, utan lutar sig mot argumentet att de har ett kollektivavtal med Kommunal:

– Eftersom vi redan har en överenskommelse med Kommunal inom aktuellt kollektivavtalsområde kan vi som vi alltid gör ta in personal från bemanningsbolag vid behov, skriver Kristiina Söderlind till Arbetaren.

Rasmus Hästbacka är kritisk både mot företaget och fackförbundet Kommunal:

– De försöker rättfärdiga strejkbryteri. Jag förstår att de är nöjda med avtalet med Kommunal, för Kommunal sätter inte ner foten när de inte följer avtalet. Det de gillar är någon sorts trasig svensk modell. Det de vägrar när de vägrar ingå avtal med sektionen är att de vägrar följa avtalet.

Orättvis lönesättning

Det som Rasmus Hästbacka anser att de inte följer i avtalet med Kommunal handlar om lönesättningen.

– De sätter lönerna godtyckligt. Det är ganska tydligt att de straffar arbetare som de tycker är uppkäftiga och belönar de som är underdåniga, säger Rasmus Hästbacka.

Arbetaren har tidigare skrivit om hur arbetare på MediCarrier anser att lönesättningen på arbetsplatsen är orättvis. Kristiina Söderlind som är HR-chef på MediCarrier har svarat att det alltid är individens prestation som påverkar lönen.

Motarbeta strejkbryteri

– Nu får sektionen hitta lämpliga metoder för att motarbeta strejkbryteri, säger Rasmus Hästbacka och tillägger:

– Eller växla över till andra metoder för att bromsa eller avbryta produktionen.

Men han vill inte gå in på om det är något sektionen planerar just nu.

– Det skulle handla om lovliga stridsåtgärder. Men det får komma i ett uppföljande konfliktvarsel från sektionen i sådana fall, säger Rasmus Hästbacka och lägger till att arbetare har neutralitetsrätt. 

– Man kan vägra utföra smittat arbete, det vill säga arbetsuppgifter som är föremål för strejk och blockader.

Nygammal trend att kräva kollektivavtal

Enligt Rasmus Hästbacka har det varit ovanligt att sektioner inom SAC kräver kollektivavtal de senaste 20 åren. Men historiskt har både LS, sektioner och syndikat ingått kollektivavtal.

– Det rör sig om 100-tals avtal genom åren, säger Rasmus Hästbacka.

Mellan 1956 och 1993 var SAC-anslutna arbetare inom skogsbruket även central avtalspart i ett flerpartsavtal med SAC och LO på den fackliga sidan.

Att arbetare inom syndikalisterna åter börjat kräva kollektivavtal tror han dels har att göra med ändringen av medbestämmandelagen 2019 som innebar att utrymmet för lovliga stridsåtgärder mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal har blivit mindre.

– En annan orsak till att sektioner blivit piggare på att kräva kollektivavtal handlar om att SAC:s arbete med att utbilda och stötta skyddsombud blivit bättre. Ingår sektionen ett kollektivavtal kan de utse ett skyddsombud. 

Kommunal har avböjt att kommentera.

Under tisdagsmorgonen drog strejken igång på Region Stockholms sjukvårdslager Medicarrier. Arbetaren var på plats och träffade lagerarbetarna som gått ut i strejk för att teckna kollektivavtal.

När en chef åker in på parkeringen framför MediCarrier, drar arbetarna igång megafonens sirenljud. Det är en skara på runt 15 personer som samlats utanför sjukvårdslagret Medicarrier under strejkens inledande dag.

– Vi strejkar för att vi vill ha rätt, vi har fått nog. Har man jobbat i över 20 år och inte fått någon större löneutveckling så tröttnar man, säger Yilmaz Uggur som arbetat på MediCarrier i 24 år. Han berättar att han gick med i Stockholms LS, tillhörande SAC, för ungefär ett år sedan.

De tre kommande veckorna kommer lagerarbetare i den syndikalistiska driftsektionen, eller fackklubben, på Medicarrier att strejka på tisdagar, onsdagar och torsdagar.

På arbetsplatsen finns redan ett kollektivavtal med Kommunal, men flera av lagerarbetarna upplever att LO-facket har gjort för lite för arbetarnas löneutveckling. Därför har flera anställda på Medicarrier valt att lämna Kommunal för att gå med i Stockholms LS, där de startat en driftsektion.

– Vi märkte att det inte hände så mycket när vi var medlemmar i Kommunal. Det blir en ond cirkel. Man bara betalar en medlemsavgift och de lovar sakar, men det blir ändå samma sak varje vår, säger Yilmaz Uggur.

SAC:s generalsekreterare på plats

Medicarrier ligger i ett industriområde och höga lastbilar som svänger in på parkeringen får en att rygga tillbaka. I en bil med Medicarriers logga höjer chauffören sin näve som för att visa sitt stöd. Personalen på kontoret är sura, men chaufförerna stöttar strejkarna, berättar de strejkande.

Klockan är nio på morgonen och det kommer att bli en varm dag. Det diskuteras om man ska ta dit något form av partytält för skydd mot solen, om vikten av att ha tillräckligt med vatten och om hur man ska lägga upp strejken: Kanske ska man ta skift under dagen för att inte behöva stå flera heldagar i gassande sol?

Samtidigt poängteras att är det viktigt att vara där tidigt på morgonen när folk anländer till arbetsplatsen. Lagerarbetarna tycks beslutsamma och vill se en förändring.

– Det är kul att vara på plats, vi är stolta över våra medlemmar. De gör det syndikalister ska göra, är välorganiserade och står upp för sina rättigheter, säger SAC:s generalsekreterare Gabriel Kuhn som är på plats för att stötta strejkarna.

Gabriel Kuhn: ”Deras arbete är essentiellt”

Han lyfter att strejken dels har en viktig betydelse för de lagerarbetarnas arbetsvillkor, dels att strejken har en symbolisk betydelse.

– De som arbetar här jobbar med logistik, sådant arbete som man under pandemin började kalla för essentiellt arbete, något som politiker och medier hyllade. Men folks vardag har inte förändrats särskilt mycket sedan dess, deras arbetsvilkor och löner är samma. Därför har den här strejken en betydelse som sträcker sig bortom Medicarrier.

Akram Mardan, ordförande i driftsektionen, har just tagit en kopp kaffe.

– Vi väntar på svar från Medicarrier. Vi vet inte hur det blir, vi får ha tålamod och ta hand om varandra, säger han.

Arbetaren har sökt Medicarrier som inte återkommit vid tid för publicering.