Debatt

”Svensk kolonialism 2014”

I samband med Gállok finns en liknande bild: av fortsatta koloniala övergrepp från storsamhället mot det samiska ursprungsfolket på Nordkalotten. Foto: TT

”What local people?” Så svarade Clive Sinclair-Poulton, ordförande för Beowulf Mining, om huruvida gruvdriften skulle förstöra för lokalbefolkningen i Gállok. Samer har varit gruvarbetare sedan 1600-talet, men aldrig ägt några gruvor. Äganderätten för mark gäller inte för samer på samma sätt som för andra medborgare i Sverige. Här styrs i stället enligt koloniala principer. En […]

”What local people?”

Så svarade Clive Sinclair-Poulton, ordförande för Beowulf Mining, om huruvida gruvdriften skulle förstöra för lokalbefolkningen i Gállok.

Samer har varit gruvarbetare sedan 1600-talet, men aldrig ägt några gruvor. Äganderätten för mark gäller inte för samer på samma sätt som för andra medborgare
i Sverige. Här styrs i stället enligt koloniala principer. En princip som innebär att den starkes makt alltid är rätt.

Lokalbefolkningen här räknas inte. De kan möjligen ses som arbetskraft, men inte som medmänniskor. Om företag får frågor om huruvida lokalbefolkningen störs av gruvdriften går det bra att ifrågasätta deras existens. På liknande sätt som Afrika sågs som folktomt när Europa koloniserade. Med en skillnad: Clive Sinclair-Puolton utpekas inte som rasist.

Genom att upprätta en vägblockad ville aktivister protestera mot själva provborrningen: ett omfattande ingrepp i naturen som innebär fullständig uppgrävning av mark och fällning av många hundra träd. Syftet med det ingreppet är att förbereda större gruvdrift i ett område där samebyar bedriver renskötsel. Uppgifter finns också om att stora vattentäkter kan komma att hotas vid öppnande av gruvor i detta område. De aktuella samebyarna – Jåhkågasska Tjiellde sameby och Sirgas sameby – har hittills inte getts någon vetorätt när det gäller öppnandet av gruvor i deras områden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län underkände Beowulf Minings/JIMAB:s miljökonsekvensbeskrivning. Ändå har borrningarna ägt rum. Detta som inledning till omfattande gruvdrift som planeras i samma större region där det Unescoskyddade nationalparksområdet Laponia och nationalparken Muddus finns. Är det lämpligt att lägga erkänt miljöförstörande gruvor nära sådana, inte bara av Sverige utan av hela världen och Europa särskilt skyddade områden?

Protesterna mot provborrningarna ledde till tunga polisinsatser. I de två första rättegångarna dömdes de protesterande ungdomarna till 40 och 60 dagsböter gånger 50 kronor. När detta skrivs har nya rättegångar mot aktivisterna inletts, i Gällivare tingsrätt.

Renskötseln ses inte som ett med gruvdriften likvärdigt företagande. Renskötare tvingas alltid flytta på sig för gruvdrift, vattenkraft, skogsföretag eller vägbyggen. Kolonialismen gör att renskötseln inte långsiktigt kan planera sin framtid. I vilken annan bransch skulle det vara acceptabelt?

Bakom händelserna i Gállok och rättegångarna i Gällivare tonar en bild fram. Den handlar om makt. Altaprotesterna i Norge på 1980-talet ger en tydlig parallell. De riktade sig mot övergrepp både på människor och natur.

I samband med Gállok finns en liknande bild; av fortsatta koloniala övergrepp från storsamhället mot det samiska ursprungsfolket på Nordkalotten, av fortsatt miljöförstöring i norra Sverige och av fortsatt total handlingsfrihet för storbolagen på oklar juridisk grund.

Vems är marken i Gállok, egentligen? Vem har rätt att upplåta den aktuella marken för gruvdrift åt ett internationellt gruvbolag? Varför tillfrågas inte samebyarna?

Ann-Kristin Håkansson

Ordförande Föreningen Fjärde Världen

Henrik Persson

Vice ordförande Föreningen Fjärde Världen

Olof Rydström

chefredaktör Tidningen Fjärde Världen

 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Kriminella möter blockader

 

Fyll i din mejladress så skickar vi länk till videoreportaget 👇

Klicka här för att stänga