Ingen vet exakt hur många homosexuella som har mördats eller hur många kvinnor som utsatts för ”korrigerande” våldtäkter i Sydafrika. Men för Thembela, som lever som öppet homosexuell i västra Kapstaden, är hotet om att våldtas av män som påstår sig vilja ”korrigera” hennes sexuella läggning ständigt närvarande.
– Jag lever hela tiden med rädslan för att bli våldtagen. Många av mina vänner har våldtagits för att de är lesbiska. Våldtäktsmännen gör det för att de hatar oss och känner sig hotade av oss, berättar 26-åriga Thembela.
Hon bor tillsammans med sin partner, men inte ens i sitt hem känner de sig säkra.
– Många killar i mitt kvarter känner till oss och när som helst skulle de kunna komma och sparka in vår dörr och våldta oss. De agerar oftast i grupp och vi skulle inte kunna sätta stopp för dem.
Just nu arbetar landets justitiedepartement med en ny policy mot hatbrott, som även ska utmynna i ny lagstiftning.
– Målet är att den ska skicka en tydlig signal om att hatbrott inte kommer att tolereras i Sydafrika, säger den biträdande justitieministern John Jeffery.
Den nya lagen kommer som ett direkt svar på de många brott som begås mot hbtq-personer, men kommer även att innefatta andra former av hatbrott – som rasistiskt våld och hets mot folkgrupp.
Många aktivister menar att införandet av en särskild lag mot hatbrott innebär ett erkännande av problemens omfattning. Ingrid Lynch, vid den Kapstaden-baserade hbtq-organisationen Triangle Project, är en av dem. Hon menar att ny lagstiftning kan göra det möjligt att få reda på hur vanliga hatbrotten är i landet.
– Utan en särskild brottskategori, som slår fast att våld mot hbtq-personer hänger samman med homofobiska fördomar, kan vi aldrig få reda på problemens omfattning. Det vi hittills känner till är bara toppen av ett isberg, säger hon.
Juridikprofessorn Pierre de Vos menar att den nya lagen kommer att ha ett stort symbolvärde. Men han säger samtidigt att den inte kommer åt grundproblemet – vissa människors hatiska attityder mot homosexuella. Han påpekar att det redan finns ett antal lagar i Sydafrika som skyddar hbtq-personers rättigheter, bland annat rätten till samkönade äktenskap.
Sibusiso Kheswa, vid organisationen Gender Dynamix, som arbetar för transpersoners rättigheter, menar att instiftandet av nya lagar är en sak , men att den viktigaste frågan är huruvida de sedan kommer att tillämpas i praktiken. Han menar att landets poliskår till att börja med måste ändra inställning till brottsoffren. Hbtq-personer som utsatts för våld eller övergrepp utsätts ofta för kränkande behandling när de vänder sig till polisen.
– Det leder till att offer inte anmäler brott av rädsla för att bli utsatta för ett andra övergrepp av polisen eller andra inom rättsväsendet, säger Sibusiso Kheswa.
Juridikprofessor Pierre de Vos påpekar att kampen mot hatbrott måste ta sin början i ett aktivt arbete mot fördomar, vilket måste inledas tidigt och aldrig upphöra.
– Det borde föras ett betydligt aktivare arbete mot fördomar ända från de tidiga skolåren ända upp på departementsnivå. Men om det ska ske krävs det också en politisk vilja, säger han.
Thembela och hennes partner kommer att fortsätta att låsa sin dörr med tredubbla lås och undvika att gå ut när mörkret har lagt sig. Men de hoppas att den nya lagen ska bidra till att de någon gång i framtiden ska kunna leva utan att ständigt vara rädda.
– Om vi får en lag som skyddar oss och verkligen bestraffar våldtäktsmännen så kanske de skulle tänka efter innan. Och om de gör det så kanske jag någon gång ska slippa vara rädd hela tiden, säger hon.
