Kultur

Rebecka Kärde tipsar: Mer om Genet

Sedan Wahlström & Widstrand på 1950- och 60-talen gav ut några böcker av den franske författaren Jean Genet har det varit märkvärdigt ont om svenska översättningar av detta ett av 1900-talets mest intressanta författarskap. Nu är han äntligen aktuell igen. Den här gången på förlaget Modernista, som i veckorna presenterade sina nyutgåvor av romanerna Rosenmiraklet […]

Sedan Wahlström & Widstrand på 1950- och 60-talen gav ut några böcker av den franske författaren Jean Genet har det varit märkvärdigt ont om svenska översättningar av detta ett av 1900-talets mest intressanta författarskap. Nu är han äntligen aktuell igen. Den här gången på förlaget Modernista, som i veckorna presenterade sina nyutgåvor av romanerna Rosenmiraklet samt Matrosen och stjärnan som du kan läsa mer om ovan. Kanske är det årets kulturgärning.

Jean Genet föddes i Paris 1943, mer eller mindre föräldralös och in i en ungdom kantad av småkriminalitet. Genom prostitution och fängelsevistelser kom han tidigt i kontakt med det franska samhällets sämre bemedlade; tjuvar, transvestiter, tiggare, homosexuella. I cellen skrev han debutromanen Tjuven och kärleken (1943). Den kom att göra stort intryck på Jean Cocteau, som tillsammans med bland annat Sartre tog Genet från slummen och raka vägen upp på den parisiska parnassen. Existentialismen hade hittat sin omslagspojke. 

Som man kan föreställa sig har Genet varit föremål för ganska skamlös hjältedyrkan i sina dagar. Han är perfekt att ikonisera: briljant, homosexuell, politiskt radikal, omoralens ständiga älskare. Att han har överlevt sitt eget rykte kan nog bara förklaras med att hans verk faktiskt är så makalöst som det framstår. Jag vet ingen som skriver så bedövande vackert, ingen som förmår gestalta och älska den mänskliga avvikelsen såsom Genet gör det. Att han med tiden fick allt svårare att framstå som en outsider gör egentligen ingenting. Även om det är rännstensromantiken som drar en till honom är den knappast anledningen till att man stannar. 

Vill man ha mer Jean Genet, fast på film, rekommenderas Rainer Werner Fassbinders filmatisering av Matrosen och stjärnan samt den slående vackra och av Genet själv regisserade kortfilmen Un chant d’amour. Annat att hålla utkik efter är samlingen Essäer och artiklar som gavs ut på förnämliga Axl Books för några år sedan. Här finns några av hans mer uttalat politiska texter, om till exempel hans tid hos Svarta pantrarna i USA och om massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Och Tjuven och kärleken, den sällsammaste romanen av dem alla, borde inte vara något problem i att få tag i på antikvariat. 

Ja, jag är ledsen att det mest blev ett enda långt uppradande av titlar här. Men jag älskar Jean Genet så himla mycket. Läs honom bara! 

 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984