Fler utvisas till Afghanistan

Migrationsverket trappar upp takten på tvångsutvisningar till Afghanistan. Det trots den förvärrade säkerheten i landet. I nya riktlinjer uppmanar FN:s flyktingorgan UNHCR till särskild försiktighet i behandlingen av asylsökande från Afghanistan.
Men verket vill inte följa FN:s direktiv.

Inrikes
Migrationsverket anser sig inte behöva följa UNHCR:s riktlinjer.
Foto: Anders Wiklund

På tisdagen förra veckan utvisades elva personer med ett chartrat plan från Arlanda till Afghanistans huvudstad Kabul. De flesta av dem saknade pass och resehandlingar och endast två hade skrivit på ett avtal om frivilligt återvändande. Ändå blev de insläppta i Afghanistan. Talib Vahedi som var en av de som sattes på planet beskrev i efterhand hur utvisningen gått till på Facebook:

” […] Vi var 11 personer och några av oss blev injicerade [med lugnande medel] inuti planet. Vi blev avsläppta i Kabul av svenska polisen. Inget id visades på oss. Sedan slängde afghanska polisen ut oss från flygplatsen. Vi fick ingen hjälp och inget ställe att bo på i några dagar för att hitta våra familjer. Och just nu lever vi utomhus, för vi har inga familjer i Afghanistan […] ” 

Hittills i år har 88 personer utvisats med tvång till Afghanistan enligt Kriminalvårdens transporttjänst. Tidigare har det varit svårt att få den afghanska gränspolisen att gå med på att släppa in personer utan identitetshandlingar i landet, men att förra veckans grupputvisning gick att genomföra kan öppna upp för fler, meddelade Per Löwenberg som är avdelningsdirektör på Rikspolisstyrelsen i en intervju i Dagens nyheter förra torsdagen.

Säkerhetsläget i Afghanistan har blivit värre de senaste åren och FN:s flyktingorgan UNHCR uppmanar därför i nya riktlinjer som kom i augusti till särskild försiktighet i hanteringen av asylsökande därifrån. Trots detta grundar Migrationsverket sina beslut på ett rättsligt ställningstagande från 2010, som avspeglar hur rapporteringen om säkerhetsläget i Afghanistan såg ut då.

– Migrationsverkets uppfattning av säkerhetsläget i olika provinser är helt utdaterad och behöver uppdateras, säger Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

På grund av det förvärrade säkerhetsläget anser FARR att utvisningarna till Afghanistan bör stoppas helt. Som ett minimum kräver organisationen att utvisningsbesluten skjuts upp till dess att Migrationsverket uppdaterat sin analys av säkerhetsläget i landet.

Enligt Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer kommer ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan i slutet av oktober eller början av november.

– Då får vi se hur vi ställer oss i frågan och till vilken grad vi håller med UNHCR om säkerhetsläget, säger han.

Fredrik Beijer ser däremot inga skäl till att stoppa eller vänta med att verkställa utvisningar tills dess.

Många av de som utvisas varje år är asylsökande med skyddsbehov som fått avslag på sin asylansökan med hänvisning till att de kan söka skydd genom intern flykt inom Afghanistan i stället för att få uppehållstillstånd i Sverige. För att det ska vara rimligt att hänvisa någon till intern flykt måste det enligt UNHCR:s riktlinjer utredas om den skyddsbehövande har något meningsfullt nätverk på plats. Det kan handla om familjemedlemmar eller andra kontakter som kan hjälpa till att ordna boende, säkerhet och försörjning. 

Migrationsverket har enligt Fredrik Beijer ingen skyldighet att göra någon sådan bedömning.

– Vi är inte bundna att följa UNHCR:s riktlinjer. Det är helt upp till de enskilda handläggarna att bedöma om de tycker att intern flykt är ett rimligt alternativ, säger han.

Hur många som varje år hänvisas till intern flykt har Migrationsverket ingen statistik på. 

Zamri Popal, jurist med egen erfarenhet av att ha flytt från Afghanistan, menar att återvändande flyktingar har svårt att komma in i det afghanska samhället igen. För den som saknar nätverk är möjligheterna till försörjning små och många hamnar i tvångsarbete eller utnyttjas av knarkligor. Risken att bli fängslad eller dödad är också stor.

– Det är väldigt svårt för en person som en gång lämnat Afghanistan att komma tillbaka. Den som flyr överger inte bara sin egendom, utan också sitt kontaktnät. Återvändande flyktingar ses ofta som förrädare, säger Zamri Popal.