Lagen om allmän platsanmälan hade drygt 30 år på nacken när den, under förvånansvärt lite uppståndelse, upphävdes av den borgerliga regeringen 2007. Enligt lagen var alla arbetsgivare skyldiga att anmäla samtliga lediga arbeten som sträckte sig över elva dagar eller mer till Arbetsförmedlingen.
Men 2007 skrotades alltså lagen, utan att ersättas av nya regler för hur utannonsering av lediga tjänster ska gå till.
Att alla arbetssökande enkelt ska få tillgång till en någorlunda komplett förteckning över vilka arbeten som finns att söka prioriteras med andra ord inte längre i lagstiftningen. Reglerna, eller snarare bristen på regler, är lika för såväl privat som offentlig sektor.
Vill arbetsköparen undvika att en person söker en viss tjänst finns alltså möjligheten att låta bli att annonsera ut den, och detta gäller även lediga jobb inom stat, kommuner och landsting.
Sedan 2007 finns det med andra ord, helt lagligt, två parallella arbetsmarknader – en som är öppen för alla arbetslösa och så ytterligare en som är dold för allmänheten. De båda arbetsmarknaderna är i dagsläget ungefär lika stora.
Ola Sundström, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att upphävandet av Lagen om allmän platsanmälan har gjort det svårare att bevaka att arbetskö-parna följer diskrimineringslagstiftningen.
– Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet eller trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Den lagen är ganska luddigt formulerad, och då var det bra att vi hade Lagen om allmän platsanmälan att luta oss mot. Att rapportera in lediga jobb till Arbetsförmedlingen är ju det minsta en arbetsgivare kan göra för att verka för att alla sorters människor ska ha en chans att få arbete. För hur ska man kunna söka lediga jobb om man inte ens vet om att de finns?
Arbetslösa Alexandra Berglund från Skoghall utanför Karlstad är en av alla de som har fått en egen jobbcoach. Hon känner igen bilden av en dold och en öppen arbetsmarknad.
– Min jobbcoach sade att ungefär 40 procent av de lediga jobb som finns anmäls till Arbetsförmedlingen. Ytterligare 20 procent annonseras ut i tidningarna. Men resterande 40 procent syns inte alls, utan tillsätts genom kontakter.
Sofie Rehnström, jurist på LO, är mycket kritisk till att regeringen slopade Lagen om allmän platsanmälan.
– Resultatet blir ju att det i ännu högre grad är kontakter som avgör om du hittar ett jobb eller inte. De som redan i dag är utsatta drabbas värst.
Upphävandet av lagen står dessutom i bjärt kontrast till den så kallade arbetslinjen, menar Sofie Rehnström.
– Det är ju korkat och kontraproduktivt. Alla jobbcoacher som finns i dag måste ju göra ett mycket sämre arbete när de inte får tillgång till alla lediga jobb.
Det finns emellertid fackliga företrädare som inte har några invändningar mot att Lagen om allmän platsanmälan upphävdes. Mats Essemyr, utredare på TCO, är en av dem.
– Lagen fungerade ändå inte. Formellt skulle Arbetsförmedlingen förmedla alla jobb, men de hade inte ens 50 procent av marknaden. Dessutom fungerar arbetsmarknaden bättre nu. Många arbetsgivare drog sig för att nyanställa för att det var så krångligt att behöva gå via Arbetsförmedlingen, så då lät de många gånger bli.
Ola Sundström på DO tycker inte att det resonemanget håller.
– Att många arbetsgivare inte följde lagen är väl inget skäl till att upphäva den. Det finns väl andra lagar som folk inte följer, men inte tas de bort för det. Är en lag viktig bör man väl behålla den och förstärka den. I stället kunde man ju exempelvis ha infört någon sorts sanktioner.
Att arbetsköpare skulle låta bli att annonsera ut tjänster bara för att det är för krångligt att anmäla till Arbetsförmedlingen tycker inte Ola Sundström låter särskilt troligt. Han är också kritisk till påståendet att arbetsmarknaden fungerar bättre om arbetsköparna slipper annonsera ut lediga arbeten.
– Inom de slutna nätverken fungerar kanske arbetsmarknaden bättre då, men det finns en stor risk att stora grupper stängs ute och att segregeringen ökar. Vi vill ha stor öppenhet så att rekryteringen blir så bred som möjligt och alla har chans att söka de lediga jobb som finns. Arbetsförmedlingen är ett sådant öppet nätverk som vi menar leder till minskad segregering.
Ola Sundström poängterar att det aldrig har varit tal om att arbetsköparna inte skulle ha full frihet att anställa dem de vill ha.
– Det handlar bara om att arbetsgivaren ska följa Diskrimineringslagen och ge så många som möjligt chansen att söka de jobb som finns. Att det sedan är arbetsgivaren som bestämmer vem som ska få jobbet är en helt annan sak.
Risken är dessutom stor att man som arbetsköpare går miste om värdefull kompetens när man inte annonserar ut lediga arbeten, menar Ola Sundström.
– Jag pratade med en kollega i dag som nyss kom från en föreläsning om vikten av att nå ut väldigt brett för att få en lyckad rekrytering.
Sofie Rehnström tycker att slopande av Lagen om allmän platsanmälan är ganska typiskt för det rådande samhällsklimatet.
– En orsak till att man upphävde lagen var förstås att man ville förenkla och inte ville ha något tvång för arbetsgivarna. Det är som vanligt, man ger morötter till företagen men för dem som arbetar eller söker jobb är det piskan som gäller.
FAKTA Diskrimineringslagen
• Enligt diskrimineringslagen ska arbetsköpare ”verka för att
personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.”
• Arbetsköpare ska dessutom ”genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.”
