I sin presentation av höstbudgeten som bland annat innebär en ytterligare skattesänkning för de som jobbar, betonade Anders Borg att Sverige har det högsta skattetrycket i Europa med sina dryga 50 procent.
Men kritiker tillbakavisar de siffror Borg använder när han jämför skattetrycket i Sverige med andra länder. Anne-Marie Lindgren, ut-redningschef för Arbetarrörelsens tankesmedja menar att siffrorna varierar beroende på vad som räknas in under begreppet skattetryck.
– Tyskland till exempel, har ett lägre skattetryck, men där betalar man ändå in en obligatorisk avgift varje månad till olika kassor och fonder, vilket betyder att social- och sjukförsäkringarna inte finansieras av skatt vilket ger intrycket av ett lägre skattetryck, säger hon.
Ulf Andersson har för Arbetarrörelsens tankesmedja räknat på det svenska skattrycket, och enligt hans rapport låg skattetrycket, innan måndagens skattesänkning, snarare på 45 procent.
Förutom de politiska besluten beror skattetrycket också på utveck- lingen av BNP. Om BNP sjunker minskar skattetrycket, vilket är fallet under en lågkonjunktur.
Under 2007–08 rådde högkonjunktur då skatteintäkterna ökade eftersom fler människor arbetade och betalade skatt. Utvecklingen under de närmaste åren ser dock dystrare ut.
– Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer andelen äldre och sjuka att öka och barnkullarna blir större fram till 2015–2035. Hur finansierar vi det om regeringen fortsätter att sänka skatterna? frågar Anne-Marie Lindgren.
Lindgren bedömer att skattesänkningen kommer att leda till nedskärningar i välfärden, vilket drabbar tillgången till skola, vård och omsorg för alla. Ett framtidsscenario med ytterligare skattesänkningar kommer att pressa fram höjda avgifter för förskola, sjukvård och utbildning och andra egenavgifter, där kommunerna enligt SKL:s prognoser kommer att tvingas höja kommunal- skatterna från 2015 för att möta antalet äldre och sjuka.
– Att ha en diskussion om jobbskatteavdrag som inte kopplar samman det man betalar med skatten och vad man inte betalar när man sänker skatten, är värdelöst. Skatterna betalar ju saker som folk vill ha: skola, vård, omsorg, vägar, rättsväsende, föräldraförsäkring… Om man sänker skatten måste man betala allt detta med höjda avgifter. Det talas inte alls om vilka konsekvenser det får för människor, även de som inte arbetar, att sänka skatten, säger Lindgren.
