Utredningen av Busslinks hemliga övervakning av bussgaraget Råsta fortsätter. Datainspektionen fick under måndagen in en tjugosidig lunta med kompletterande uppgifter från företaget, dokument som Arbetaren nu tagit del av. Busslink ska både visa varför de ansåg sig ha behov av att övervaka sina anställda samt stärka tidigare uppgifter om att Kommunal hade känt till den uppmärksammade övervakningen. I ett MBL-protokoll från ett möte mellan Busslink och Kommunal den 1 oktober 2008 anges i paragraf 1 att ”Busslink informerade om att man avser att kameraövervaka trafikområde Råsta för att komma till rätta med skadegörelse mot bussar, lokaler.”
I december skrev Kommunals lokala fackklubb i informationsbladet Råstanytt att de inte hade fått information om övervakningen förrän övriga anställda fick det, den 11 december 2008. Detta uttalande får sin förklaring genom det aktuella MBL-protokollet, som anger att Busslink belade Kommunals representant Bengt Bryungs med tystnadsplikt.
Busslink har tidigare sagt till Arbetaren att Kommunal inte ”motsatte sig kameraövervakningen”. Utifrån protokollet framgår dock att mötet endast var av informationskaraktär och att ingen förhandling skedde i frågan.
Den som skrivit under yttrandet till Datainspektionen
är Busslinks personalchef Ted Stridsberg.
När Busslink säger att ni har bevis för att Kommunal ”inte motsatte sig kameraövervakningen”, är det MBL-protokollet från den 1 oktober 2008 som ni syftar på?
– Ja, det är det. Men jag vill förtydliga att vi säger att vi informerade Kommunal om övervakningen, ingenting annat, säger Ted Stridsberg till Arbetaren.
Varför hölls ingen förhandling med Kommunal om kameraövervakningen?
– Det får du fråga Kommunal om.
Ansåg inte Busslink att ett sådant här beslut krävde en facklig förhandling?
– Det har jag ingen kommentar till.
Arbetaren har utan framgång sökt Bengt Bryungs, ordförande i Kommunals trafiksektion, för en kommentar.
Datainspektionen kommer nu att granska Busslinks senaste uppgifter.
– Om vi bedömer att det har förekommit något brottsligt så gör vi en polisanmälan, säger Oscar Öhrström till Arbetaren, och tillägger att det inte är säkert att kommunikationen med företaget är avslutad än.
Det är nämligen skillnad på brottslig övervakning och övervakning som endast strider mot personuppgiftslagen, PUL. I lagen finns ett förbud mot att hantera känsliga personuppgifter som – vid sidan av ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse – avslöjar medlemskap i fackförening.
– I det här fallet skulle det kunna röra sig om att man avslöjar fackligt medlemskap, men jag vill inte uttala mig om det i förväg, säger Oscar Öhrström.
Medan det har blivit relativt vanligt att arbetsgivare övervakar anställda via gps-mottagare i tjänstefordon, får Datainspektionen in ganska få fall om övervakning på arbetsplatser. För att det ska vara tillåtet krävs ett berättigat ändamål och att övervakningen inte är hemlig.
– För att det ska vara lagligt med övervakningen måste det finnas problem som är så allvarliga att de väger tyngre än individens integritet, menar Öhrström.
Till yttrandet som skickats till Datainspektionen har Busslink bifogat flera kopior på polisanmälningar gällande bland annat skadegörelse som företaget anser motiverar övervakningen. Ett utlåtande i frågan kan dock, enligt Oscar Öhrström, komma att dröja minst en månad beroende på ärendets komplexitet.
Fakta / Råstagaraget
I oktober förra året rapporterade Arbetaren första gången om missnöje bland bussförarna på Busslinks garage i Solna. I grunden ligger en konflikt om arbetstiden, där de anställda vill att företaget ska betala lön för tiden det tar att transportera sig mellan arbetspass i olika delar av staden.
Under hösten följde flera varsel och en del anställda vittnade om att de inte vågade kritisera ledningen av rädsla att förlora jobbet.
I december avslöjades att Busslink haft dolda kameror uppsatta, bland annat utanför Kommunals fackföreningslokal. Busslinks förklaring var att det förekommit skadegörelse och hot.