Debatt

Struntar du i din integritet?

Kunskapen om det pågående övervaknings- och kontrollvansinnet är oerhört låg. Den som på grund av bristande information inte protesterar mot utvecklingen riskerar att få sin tystnad tolkad som samtycke, varnar bloggaren Marie Andersson.

Rätten till ett privatliv är ingen viktig fråga för allmänheten, sägs det, Svenssons bryr sig egentligen inte om sin integritet. Men är det så att många inte vet om att viktiga rättigheter håller på att tas bort? Mycket av det som händer sker nämligen bakom stängda dörrar, långt borta och på ett sätt som signalerar att det inte angår oss. I praktiken är det inte folkets intressen som representeras politiskt utan penningstarkast privatintresse som vinner. Som exempel förhandlas just nu handelsavtalet Acta fram bakom stängda dörrar. Avtalet är ett beställningsjobb från en handfull konglomerat i USA och syftet är att skärpa kampen mot brott mot upphovsrätten. Läckt material visar att tullen genom Acta kan få befogenhet att beslagta enskilda individers mp3-spelare, vilket i högsta grad angår oss alla, men vi får inte påverka.

Det finns problem med det mesta i samhället, men lösningarna får inte leda till att viktiga samhällsfunktioner och mänskliga rättigheter sätts ur spel. Vi klarar oss inte långt om allt skulle förbjudas för att det på något vis har en negativ sida. Min mamma hade svårt för kvarlämnad disk, men löste lyckligtvis inte problemet genom att binda fast oss barn i våra sovrum med munkavle. De politiker som glömt bort att de ska representera, snarare än styra folket, ser dessvärre detta som tänkbar metod i många frågor.

Lagstiftning som redan formulerat vad vi som samhälle anser vara acceptabelt, trots eventuella baksidor, ska plötsligt förändras. Yttrandefrihet är viktigt, fast inte på internet. Åsiktsfrihet är viktigt, fast inte på internet. Rättssäkerhet, posthemlighet, budbärarimmunitet, meddelarskydd och privatkommunikation ska inte respekteras – för att det sker digitalt. Men det är vår vardag som helhet som drabbas.

De senaste åren har ett antal lagar tagits fram som inneburit att medborgarnas rättigheter tas bort. Poliser får avlyssna människor som inte är misstänkta för brott om detta behövs för en brottsutredning, buggningsutrustning får sättas upp i människors hem och all information som samlas upp den vägen får sparas och användas i ”brottsförebyggande” syfte. Informationen får dessutom överlåtas till andra länder och medborgaren som utsatts behöver inte informeras i efterhand. Det är viktigt att inse att när man tar bort regler för vilka som får avlyssnas innebär det att alla får avlyssnas. Det finns planer på att få förse pappersbrev med RFID-chip som registerar var brevet skickas någonstans. Det finns förslag på att DNA som samlas in från nyfödda för forskning via PKU-registret ska kunna användas som bibliotek för poliser och att rätten att få bli struken från registret ska tas bort.

Trots massiv kritik röstade riksdagen förra året för den så kallade FRA-lagen, och i praktiken tillåts massavlyssning av digital privatkommunikation. Med den nya Ipred-lagen åtsidosätts rättssäkerheten i syfte att underlätta för kommersiella särintressen att bedriva privatspaning. En uppföljande lag med hårdare metoder väntar.

För att upphovsrätten ska skyddas ska mänskliga rättigheter undergrävas. Politiska krafter i Europa vill kunna stänga av människor från internet genom det så kallade Telekompaketet, som EU-parlamentet röstar om på tisdag. Paketet innehåller också komponenter som ger operatörerna möjligheter att bestämma vilka innehållstjänster som får finnas i vissa nät.

Den grundläggande frågan är alltså om internet ska vara en allmänning som alla har tillgång till eller om man ska reglera vem och vad som får vara där. Vidare samarbetar amerikanska och kinesiska representanter för att ta fram åtgärder för att förhindra anonymitet på nätet, genom det så kallade Q6/17-förslaget. Anonymitet är en förutsättning för människor som lever under förtryck att få ut information. I juni väntar datalagringsdirektivet från EU, där nätoperatörer tvingas spara all kommunikationsdata mellan sex månader och två år och tillgängliggöra denna för myndigheter. Din mobiltelefon kommer att fungera som en statlig spårsändare och den som får tillgång till det sparade materialet kan kartlägga dina rörelser och se vilka du pratar med. Sedan en längre tid arbetas det på att spärra icke önskvärda sidor på internet. Redan censureras, skamligt nog, regeringskansliets

nät och ett flertal åtgärder är på gång för att censurera information för medborgare.

Dina åsikter registreras, dina brev är öppna för tredje part oavsett vem du kommunicerar med. Du får aldrig hemlighålla din identitet, trots att det är ett viktigt demokratiskt fundament. Du blir helt genomlyst: Vilka du känner, vad du tycker, vad du gör, ska vara staten tillgängligt. Censur och självcensur blir vardag och samhället utvecklas i en otäck riktning.

Kunskapen om övervaknings- och kontrollvansinnet är oerhört låg och informationen bristfällig. Jag tror trots allt i grund och botten på våra politiska representanter, men faktum är att de behöver påminnas om det förtroende de fått. De verkar verkligen anse att det är denna utveckling du vill se eftersom du inte protesterat. Att du inte känt till att du behövde protestera spelar ingen roll – din tystnad räknas som samtycke.

Marie ”Emma” Andersson är bloggare på opassande.se. Vinnare i Aftonbladets tävling Stora Bloggpriset 2008.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Kriminella möter blockader

 

Fyll i din mejladress så skickar vi länk till videoreportaget 👇

Klicka här för att stänga