EU gör alldeles för lite för att motverka den ekonomiska krisen, anser Europafacket och uttrycker besvikelse över EU:s rådsmöte den 19–20 mars. Den återhämtningsplan som antogs i december – och som omfattar drygt 400 miljarder euro eller 3,3 procent av EU:s BNP – förändrades inte, trots nya beräkningar från EU-kommissionen som spår att arbetslösheten närmar sig 10 procent i år.
Europafacket vill se stora satsningar som exempelvis förbättrade a-kassevillkor, förstärkning av offentliga sektorn och satsningar på infrastruktur och klimatomställning.
– Vi vill inte se allmänna skattesänkningar som bara ger ökat sparande, säger Sture Nordh till TCO-tidningen.
TCO-ordföranden tror att den defensiva hållningen på EU-toppmötet beror på att stats- och regeringscheferna vill avvakta det G20-möte om den globala krisen som äger rum i London den 2 april.
USA:s stimulanspaket hittills är dubbelt så stort som EU:s, på 6–7 procent av BNP, och Washington anser – i likhet med Europafacket – att EU gör för lite för att motverka lågkonjunkturen.
På toppmötet klubbades EU:s positioner inför G20-mötet och de innehåller inga löften om nya satsningar mer än att ställa 75 miljarder euro till till Internationella valutafonden IMF:s förfogande för nödlån.
Den internationella fackföreningsrörelsen vill se stora satsningar av G20-länderna. I en facklig fempunktsplan krävs:
• En koordinerad internationell plan för återhämtning och hållbar tillväxt.
• Nationalisering av insolventa banker och nya finansiella regleringar.
• Handlingsplaner för att undvika lönesänkningar
• Långtgående åtgärder mot klimatförändring.
• Ett nytt regelverk för den globala ekonomin och reformer av de globala institutionerna (IMF, Världsbanken, OECD, WTO).
En annan brådskande internationell fråga rör EU:s positioner inför klimattoppmötet i Köpenhamn i december. EU fick förra veckan skarp kritik av FN:s klimatpanels ordförande Yvo de Boer för att EU inte fattar beslut om hur mycket de är beredda att betala för att hjälpa fattiga länder med klimatomställning. FN:s klimatkonvention slår fast att utsläppsminskningar i u-länder ska möjliggöras av i-länder, och att inga pengar finns på bordet gör att förhandlingarna går i baklås. Frågan skjuts nu upp till tidigast nästa EU-toppmöte i juni.
Däremot skärpte EU villkoren för att leva upp till sitt löfte om 30 procents utsläppsminskningar till 2020. Sedan tidigare villkoras det till ”jämförbara utsläppsminskningar” i andra i-länder – men nu kräver EU även att ”avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträckning efter ansvar och kapacitet”.
– Europa vänder ryggen åt de fattiga länderna när de behöver hjälpen som mest, säger Elise Ford från biståndsorganisationen Oxfam.
– EU är tomhänt och inte i skick att leda världen i de två största frågorna vi möter i dag – den ekonomiska krisen och klimatkrisen. Europas attityd sätter miljontals liv på spel.



