Utrikes

Jämställdhet blev mansfråga

I vår blir Norge först i världen med en jämställdhetslag med män i fokus. Innehållet i lagen är ännu inte känt, däremot underlaget den ska bygga på. Norska studier visar bland annat att jämställd arbetsfördelning främjar hälsa – och lönar sig. Men regeringens expertgrupp Mannspanelet, som också utgör grund för lagen, ifrågasätts kraftigt av feminister.

För att skaffa sig expertkunskap inför den kommande lagen om män och jämställdhet utsåg den norska regeringen den helmanliga Mannspanelet i augusti 2007 – för att bryta föreställningen om jämställdhet som kvinnofråga.

Ett syfte med panelen var att starta en bred diskussion om män, mansroller och jämställdhet. Diskussion blev det – men mest om panelen i sig.

Wencke Mühleisen, genusforskare på Senter för tvärveteskaplig könsforskning vid Oslo universitet, är en av många kritiker. Hon menar att en enkönad panel ger fel signaler. Det utmanande för en ny norsk jämställdhetspolitik bör vara att bryta den sociala ordning som delar upp befolkningen i kategorier som värderas olika högt. En viktig uppgift är att angripa hierarkier som bygger på sexuell läggning, femininitet, maskulinitet, klass och etnicitet.

– För feminismen finns ett behov av könskategorier för att synliggöra diskriminering på grund av kön. Paradoxalt nog innebär det också att kategorierna befästs. Och då hamnar vi ständigt i en kamp om vem som är mest offer – och just nu är männen i fokus, säger hon.

En liknande debatt förs i Sverige, bland andra av Per Ström på tankesmedjan Den nya välfärden. Han utser feminismen och feminister till mäns huvudfiender och har skrivit boken Mansförtryck och kvinnovälde.

– Självklart är det viktigt att resonera om könsordningens negativa konsekvenser för män. Också inom kategorin män finns en rangordning. Här spelar exempelvis sexuell läggning, klass och etnicitet in. Kritiken ska riktas mot systemet – inte mot kvinnor eller feminister. Jag ser det som en mediemyt att kvinnor framställs som vinnare och män som förlorare på jämställdhet, säger Wenche Mühleisen.

Mannspanelet består av 30 män. De är bland annat politiker, mansforskare, psykologer, författare och fackföreningsrepresentanter. Panelen har väckt heta känslor och kallats allt ifrån ”velournissar” till ”kärringrådet” och ”diskussionsklubb för eliten”. Men den feministiska kritiken består framför allt i att en expertgrupp om jämställdhet består av bara män.

– Skulle vi kunna tänka oss att tillsätta en panel med enbart etniskt vita norska personer för att ta itu med rasism och integration? frågar Wencke Mühleisen.

Mannspanelet är dock inte det enda regeringen förlitar sig på inför den nya politiken. En studie, Likestilling og livskvalitet 2007, publicerades i januari i år. Den är gjord av NIKK, Nordiskt institut för kunskap om kön och Arbeidsforskninginstituttet.

Studien ställer 123 frågor till 2800 kvinnor och män om jämställdhet, könsroller och livskvalitet. 60 procent av de svarande är män. Den bekräftar ett liknande mönster som framkommer i hela Norden: jämställdheten i hemmen är på gång men på arbetsmarknaden är det sämre. De systematiska löneskillnaderna mellan kvinnor och män består och de är knutna till den könsuppdelade arbetsmarknaden.

En majoritet av de svarande anser att det behövs fler män i kvinnoyrken och fler kvinnor i mansyrken. Likaså anser de flesta att män och kvinnor ska bidra lika mycket till familjens försörjning. Både kvinnor och män önskar könsbalans på arbetsplatserna. Könssterotyper visar sig i frågor som rör vad kvinnor och män vill arbeta med. Kvinnor ”vill jobba med människor” och män vill ”lösa tekniska eller praktiska uppgifter”.

En huvudslutsats i studien är att jämställdhet lönar sig. De som uppger att de lever jämställt rapporterar högre livskvalitet än de som uppger mindre jämställdhet. Särskilt män rapporterar bättre förhållande till sina barn än män som lever traditionellt. Kvinnor betonar å sin sida bättre hälsa än kvinnor som lever könstraditionellt. När kvinnor och män bedömer kvaliteten på sina parförhållanden anger de jämställda mindre konflikter och högre stabilitet än de traditionella. Att kvinnor har en god inkomst tycks vara en förutsättning för jämställt samliv, enligt studien. Samtidigt anser 70 procent av de svarande att dagens jämställdhetsarbete inte kommer folkmajoriteten till del. De välbesuttna drar mest nytta av jämställdhet, anser man.

Män jobbar mer än kvinnor – men båda könen uppger att de vill jobba mindre till förmån för mer tid med sina barn. En förklaring till det, tror forskarna, är att kulturella normer om att kvinnor har huvudansvaret för hem och barn styr kvinnornas svar. Fler kvinnor än män menar att männen inte släpps in i omsorgsarbetet. En konsekvens är att männen tar ut lite föräldraledighet – de flesta tar max åtta veckor. Drygt 50 procent av männen ser sig som familjens huvudförsörjare – lön och arbete är starkt kopplade till mäns självbild, enligt forskarna.

I början av mars publiceras en utredning om löneskillnaderna mellan kvinnor och män, också den en utgångspunkt för det nya regeringsförslaget. Gissningsvis är löner, könsbalanserad arbetsmarknad och föräldraledighet fortsatt viktiga delar i norsk jämställdhetslagstiftning – även om regeringen aviserat att mäns behov ska sättas i centrum i den nya lagen.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Världen har ögonen på svenskars stöd för PKKs syriska grenar i Rojava. Men hur mycket vet du om PKK, PYD och YPG? Prenumerera på vårt nyhetsbrev nu så får du ett samlat paket av Rojava-rapportering och upplåsta reportage direkt i brevlådan.

Klicka här för att stänga