Inrikes

Kvinnors löner lägre från början

Kvinnors lägre löner beror till stor del på att de diskrimineras redan vid anställningen, inte på att de halkar efter i samband med familjebildning, visar en ny studie från Handels. – Den strukturella ojämlikheten var värre än vad jag trodde, säger Handels förbundsekonom Stefan Carlén.

I förra veckan presenterade Handels en ny studie som undersöker mäns och kvinnors löne- och arbetstidsskillnader. Alla nyanställningar under år 2006 har granskats, och resultatet bekräftar tidigare undersökningar: män har högre löner och heltider, kvinnor lägre löner och deltider.

– Men ojämställdheten växer inte bara fram gradvis, som jag hade föreställt mig, utan dessutom sorteras män och kvinnor in i dessa mönster redan vid anställningen, säger förbundsekonom Stefan Carlén som lett utredningen.

I studien framkommer bland annat att nyanställda män i åldrarna 18–24 år i genomsnitt får strax under 102 kronor i timlön, medan kvinnorna får strax under 98 kronor.

Denna skillnad fortsätter sedan bara att öka. År 2006 fick kvinnor i pensionsåldern i snitt knappt 109 kronor i timmen, männen mer än 15 kronor mer.

I studien undersöks också deltidsjobben, vilka framför allt kvinnor har. Att deltidsjobben är så många inom detaljhandeln brukar arbetsgivarna förklara med att den handeln har speciella villkor som omöjliggör heltid som norm. Handels studie pekar dock på att mansdominerade branscher som bygghandel har heltid som norm, medan kvinnodominerade som livsmedel och beklädnad har deltid.

Sammanräknat har 68 procent av männen heltidsanställning, jämfört med endast 37 procent av kvinnorna. Deltidsarbeten tenderar dessutom att vara tyngre, mer rutinartade och ge sämre timlön.

Stefan Carlén anser att facket måste jobba mer aktivt med sådant som att granska och se över löneskillnader, jämställdhetsplaner och hur scheman läggs.

– Samtidigt måste man komma ihåg att detta bara påverkar mindre delar och inte själva strukturen. Politiska beslut, som rätt till heltid, skulle kunna minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor, säger han.

Stefan Carlén nämner även vårdnadsbidraget, föräldraförsäkringens utformning och försämringar i barn- och äldreomsorg som orsaker till att kvinnor, särskilt ur arbetarklassen, är hemma mer och därmed halkar efter.

Men även om dessa förändringar genomfördes i morgon skulle de inte råda bot på ojämställdheten i grunden. Den är en del av det kapitalistiska samhället, och det samhället gynnas av att det finns en kvinnlig arbetskraftsreserv, menar Stefan Carlén.

– Det krävs en kraftfull förändring i samhällstrukturen och i människors mentalitet, och sådant förändras trögt. Det vi måste göra är att utmana det liberala ekonomiska synsättet att allt handlar om individuella val.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984