Inrikes

Mindre jobb gav bättre liv

Mindre värk, mindre trötthet och bättre socialt liv. Det blev resultatet på de 17 arbetsplatser som deltog i Arbetslivsinstitutets försök med förkortad arbetstid. En annan effekt var att hushållsarbetet blev mer jämställt bland personerna som deltog.

– Vi var rädda för att ojämlikheten i fördelningen av hushållsarbete skulle förstärkas, men så blev det inte. Både kvinnor och män ökade sin tid obetalt arbete, men kvinnorna lade mer tid på omvårdnad av sig själva och sociala relationer, medan männen lade mer tid på barn och omsorg, säger projektledaren Carina Bildt.
Sextimmarsförsöket, som utfördes på uppdrag av förra regeringen, pågick i drygt 18 månader under år 2005 och 2006. Ungefär 400 personer på 17 arbetsplatser i offentlig sektor gick ned i arbetstid, och nästan lika många ingick i en referensgrupp som inte gjorde det. Resultaten redovisas i rapporten ”Arbetstidsförkortning och hälsa”.

I stort sett alla deltagare var mycket nöjda med att gå ner i arbetstid med bibehållen lön. Den självbedömda hälsan förbättrades tydligt vad gällde värk, trötthet och sömnkvalitet.
– Vi hann ju inte göra klart allt analysarbete i och med att Arbetslivsinstitutet nu läggs ner, men en kvalitativ delstudie av deltagarnas upplevelser är på väg. Vad vi har kunnat se var att deltagarna fick mer tid för att laga mat och äta i lugn och ro, sova mer eller ta det lugnare på morgonen, ägna sig åt fritidsaktiviteter och så vidare.
Däremot kunde forskargruppen inte påvisa en koppling mellan arbetstidsförkortningen och att sjukfrånvaron skulle ha minskat, något som de själva förvånades över.
– Antagligen skulle vi ha märkt en skillnad om försöket pågått längre. Olika sorters värk minskade drastiskt, och det är ju en stor anledning till sjukskrivningarna i dag, säger Carina Bildt.
En hypotes innan försöket inleddes var att bemanningen på de deltagande arbetsplatserna skulle upplevas som sämre under försöket. Så skedde dock inte heller, tvärtom upplevdes den som bättre. Uppenbarligen gick omorganiseringen av arbetet bra. Inte heller behövde de som deltog i studien arbeta mer på kortare tid.

Sex timmars arbetsdag har diskuterats länge i Sverige och det finns många argument för en förkortning, som jämlikhet, hälsa och rättvisa, konstaterar författarna till rapporten i förordet. Motargumenten har främst varit att det skulle kosta för mycket och leda till försämrad internationell konkurrenskraft. Arbetsplatserna som deltog i studien fick ekonomisk kompensation under tiden den pågick.
– Det är ju en stor ekonomisk fråga. Det innebär en minskning av arbetstiden med 25 procent, men de flesta vill inte gå ner 25 procent i lön också. Bibehållen lön kräver en omfördelning av skattepengar, och de måste tas någonstans ifrån. De flesta arbetsplatser använde kompensationen till att ta in vikarier, men det fanns också de som lade pengarna på att utveckla teknik som minskade arbetsbördan, säger Carina Bildt.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984