Ledare

Regressiv jobbskatt

Säga vad man vill om borgarna, men de brukar inte vara förtjusta i kollektivanslutningar och nya skattepålagor. Ändå blir det följden av regeringens förslag att göra a-kassemedlemskap obligatorisk från den 1 juli nästa år. Så något lurt måste det vara.Förra årets största kamp handlade om a-kassans avgifter och ersättningar. Borgerligheten segrade: avgifterna flerdubblades samtidigt som […]

Säga vad man vill om borgarna, men de brukar inte vara förtjusta i kollektivanslutningar och nya skattepålagor. Ändå blir det följden av regeringens förslag att göra a-kassemedlemskap obligatorisk från den 1 juli nästa år. Så något lurt måste det vara.
Förra årets största kamp handlade om a-kassans avgifter och ersättningar. Borgerligheten segrade: avgifterna flerdubblades samtidigt som ersättningsnivåerna sänktes. En försäkring som plötsligt blir både sämre och dyrare förlorar förstås många anslutna, och se, redan efter ett några månader har över 100000 medlemmar lämnat a-kassan och 335000 hotas av uteslutning för bristande betalning.

Ett bekvämt sätt att stoppa strömhoppet är förstås att göra försäkringen obligatorisk. Risken med att för många lämnar är ju att arbetslösa i stället måste bistås av kommunernas socialtjänster, och då är ju föga vunnet.
Dessutom är a-kassan numera en kassako för regeringen. Redan innan förändringarna var a-kassan helt egenfinansierad genom arbetsmarknadsavgiften, som betalas av alla som lönearbetar. Nu blev a-kassan dessutom till nästan hälften avgiftsfinansierad och genererar då ett stort överskott, som regeringen genast spenderade på skattesänkningar.
Regeringen berömmer sig för jobbavdraget, som sänkt skatten på arbetsinkomster. Men när
a-kassan blir obligatorisk för alla som arbetar är det
i realiteten en ny skatt – en jobbskatt, och den första regressiva skatten, som är högre för låginkomsttagare än för höginkomsttagare.
Regeringen vill nämligen behålla a-kassans branschanknytning, där avgiftens storlek ökar med arbetslösheten. Den uttalade tanken är att fackförbunden ska bli mer återhållsamma i sina lönekrav, eftersom höga löner kan skapa fler arbetslösa vilket då höjer a-kasseavgiften.

Det enda rimliga syftet med detta är att försöka låsa in en stor del av arbetskraften i låglöneyrken – vilket är ett klart brott med den solidariska lönepolitikens strävan efter utjämning och i värsta fall leder till en återgång till gamla tiders klassamhälle.
Den mest direkta effekten av att a-kassan blir obligatorisk är dock att löntagarna inte längre kan välja mellan medlemskap i a-kassa och fack. Risken är stor att hundratusentals arbetare, framför allt lågavlönade, då blir känner sig tvungna att gå ur facket.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984