Ledare

USA:s lydiga lakej

Det är inte värdigt ett rättssamhälle att i åratal förvara misstänkta personer under förnedrande former, utsätta dem för tortyr och beröva dem deras rättigheter att försvara sig. Den kritiken instämmer även Sveriges regering i. När det gäller Guantánamo. Man kunde tänka sig att Sverige därmed slagit fast en linje: Kriget mot terrorismen får inte ske […]

Det är inte värdigt ett rättssamhälle att i åratal förvara misstänkta personer under förnedrande former, utsätta dem för tortyr och beröva dem deras rättigheter att försvara sig. Den kritiken instämmer även Sveriges regering i. När det gäller Guantánamo. Man kunde tänka sig att Sverige därmed slagit fast en linje: Kriget mot terrorismen får inte ske på bekostnad av bristande respekt för mänskliga rättigheter. Men riktigt så tydlig vill vare sig den nuvarande eller den förra regeringen vara.

Den förra regeringen har kritiserats hårt för hur de agerade lakejer i USA:s krig mot terrorismen genom att den 18 december 2001 på Bromma flygplats överlämna de asylsökande egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Al-Zery till maskerade CIA-agenter, som skickade dem att möta tortyrkammaren i Egypten.
Sveriges nuvarande regering har en chans att sätta ner foten och vägra anpassning till en sådan rättsvidrig politik: genom att låta den på hemliga grunder terroranklagade Hassan Asad stanna i Sverige.
Men i november beslöt migrationsminister Tobias Billström att den 39-årige palestiniern Hassan Asad skulle utvisas till Jordanien, sedan Säpo klassat honom som en ”säkerhetsrisk” med kopplingar till en terrorlistad organisation. Men varken Hassan Asad eller hans advokat får veta på vilka grunder Säpo misstänker honom.

Om det är Säpo ensamt, eller om de agerar efter påtryckningar från amerikansk underrättelsetjänst är inte känt. Men den detaljen är viktig. Vi vet att CIA terrorlistat människor på felaktiga grunder förut, så enbart en anklagelse från dem bör inte vara tillräckligt för en svensk regering.
Tobias Billström försvarar avvisningsbeslutet med att det är regeringens skyldighet att se till att vårt land inte blir en tillflyktsort för säkerhetshotande verksamhet. Men så länge inte grunden för anklagelserna offentliggjorts och prövats i en domstol vet vi inte om Asad verkligen utgör en säkerhetsrisk.

Och även om han skulle göra det, strider det mot internationell rätt att skicka en människa till ett land där hon riskerar tortyr. Både FN, Amnesty och även Svenska UD, pekar ut Jordanien som ett land där det förekommer tortyr. Enligt Amnesty löper jordanier med palestinskt ursprung, som Hassan Asad, särskilt stor risk att utsättas för tortyr.
Enligt FN:s särskilde rapportör om tortyr använder den jordanska säkerhetstjänsten rutinmässigt slag med batonger och brännmärkning med cigaretter.
Hassan Asads sista chans att få stanna är om Migrationsöverdomstolen finner att han inte kan utvisas till Jordanien på grund av just tortyrrisken. Deras beslut kan tyckas enkelt. Men med tanke på att de utgår från samma handlingar som både Migrationsverket och regeringen redan haft som underlag och kommit till avvisning, ser det mörkt ut.

Den 11 mars planerar Kommittén Stöd Hassan Asad demonstrationer över hela landet. Då har vi alla möjlighet att visa var vi står. Bristande respekt för mänskliga rättigheter kan aldrig leda till en säkrare värld.
Sveriges regerings agerande i detta fall handlar om mer än individen Hassan Asad. Det handlar om var ribban ska ligga för mänskliga rättigheter – för oss alla.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984