Utrikes

Apokalyps Dubai

Det ser ut som guldläge för Dubais shejker. Visserligen håller oljan i Dubai på att ta slut, men ekonomin blomstrar och det lilla emiratet räknar med att skaffa sig alla inkomster de behöver och mer därtill genom att göra sig till metropol för massturister och affärsmän. Pengar är det ingen brist på. För varje oljekälla […]

Det ser ut som guldläge för Dubais shejker. Visserligen håller oljan i Dubai på att ta slut, men ekonomin blomstrar och det lilla emiratet räknar med att skaffa sig alla inkomster de behöver och mer därtill genom att göra sig till metropol för massturister och affärsmän. Pengar är det ingen brist på. För varje oljekälla som sinar stiger oljepriset och ännu fler av Mellanösterns oljedollarns investeras i Dubai. Och som om inte det är nog drar Dubai fördel av en annan mäktig drivkraft i världsekonomin – rädsla.

I essän ”Fear and money in Dubai” skriver författaren Mike Davis om hur Dubai lyckas få rädslan att arbeta för en accelererande kapitalackumulation. ”Varje gång motståndet i Nigeria spränger en oljepipeline i Nigerdeltat, en martyr kör en lastbil fylld av sprängmedel in i ett bostadshus i Riyad eller när Washington och Tel Aviv skramlar med vapnen mot Tehran, stiger oljepriset och därmed Dubais inkomster”.
Att det är just Dubai som attraherar så mycket av oljepengarna har att göra med emiratets fiffiga dubbellojalitet. Dels det nära samarbetet med USA, dels hemliga överenskommelser med diverse militanta islamistiska organisationer som skonar Dubai från terrorattentat i utbyte mot en fristad för pengatvätt och kapitalöverföring.

Dubais Shejk Mohammed har dessutom, för att vara på den säkra sidan, försökt förebygga alla eventuella hot mot sin vision, genom att jordbävningssäkra de konstgjorda övärldarna och installera ett försvar mot ubåtsattacker vid undervattenshotellet Hydropolis. Inget ska kunna hota de 15 miljoner turister som enligt planen invaderar Dubai 2010.
Frågan är bara: hur ska de komma dit, och vart ska de bada?
Många färre kommer att ha råd att flyga när oljetoppen (peak oil) slår in och chockhöjer bränslepriset. Dessutom, och detta är det stora hotet mot Dubai, klimatförändringarna är på gång att skaka om världen på ett sätt som tidigare aldrig skett.
Det är till exempel svårt att tänka sig att flyget kommer att klara sig undan en tuff koldioxidskatt när EU väl vaknar i klimatfrågan. Då är det hejdå till billiga charterresor.
Men låt säga att turisterna ändå tar sig till Dubai. Vad kommer de att möta?

Även om havsnivån bara stiger enligt de försiktigaste beräkningarna blir det inte mycket kvar av stränderna på de konstgjorda öar som byggts. Redan i dag har havsvattnet börjat tränga in och förstöra landets få områden av jordbruksmark.
Och anta att havsnivån stiger enligt de mindre optimistiska beräkningarna. Då är det bra att Dubai byggt högt – hela staden riskerar nämligen att dränkas.
Klimatförändringar verkar inte finnas över huvud taget på Shejk Mohammeds karta. Dubai är i sig en enorm provokation mot klimatet och idén om en ekologiskt hållbar livsstil. All verksamhet bygger på ohämmad koldioxidförbränning där inget tillåts stå i vägen för lyxen. Till exempel flygs nyplockade blommor in till det sjustjärniga hotellet Burj al Arab varje dag. Föga förvånande toppar Förenade Arabemiraten listan över världens mest klimatfientliga länder: Varje invånare släpper ut i snitt 43,5 ton koldioxid per år – mer än dubbelt så mycket som klimatvärstingarna i USA.

Lägg till det den smocka som oljetoppen och klimatförändringen tillsammans kommer att utdela mot världsekonomin och det är inte längre säkert att Dubai går en ljus framtid till mötes. Tänk i stället Mad Max, Flykten från New York eller någon annan dystopisk film där kriminella gäng härjar i civilisationens ruiner.
Den excess i lyx som Dubai ägnar sig åt kan mycket väl bli det perfekta monumentet över det samhälle som genom en skenande kapitalism och gränslöst ha-begär håller på att kål på sig självt.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984