Utrikes

Slagna kvinnor får hjälp av Cejil

Våld mot kvinnor är ett av de allvarligaste problemen vad gäller brott mot mänskliga rättigheter i Latinamerika och Karibien. Men sedan mitten av 1990-talet har en rad förbättringar skett, bland annat utifrån arbetet med Belem do Para-konventionen som syftar till att bestraffa, eliminera och förebygga våld mot kvinnor. Det säger juristerna Viviana Krsticevic och Ariela […]

Våld mot kvinnor är ett av de allvarligaste problemen vad gäller brott mot mänskliga rättigheter i Latinamerika och Karibien. Men sedan mitten av 1990-talet har en rad förbättringar skett, bland annat utifrån arbetet med Belem do Para-konventionen som syftar till att bestraffa, eliminera och förebygga våld mot kvinnor. Det säger juristerna Viviana Krsticevic och Ariela Peralta från organisationen Cejil (Centro por Justicia y Derecho International), som besökte Sverige i början av december.

Maria da Penha från Brasilien är en av de kvinnor som Cejil hjälpt att driva en rättslig process. 1983 misshandlades hon så svårt av sin man att hon blev förlamad. Polisutredningen var bristfällig och mannen straffades inte.

–Bristfälliga utredningar om våld mot kvinnor är ett systematiskt mönster som drabbar kvinnor, säger Ariela Peralta.

Men i september i år stiftade den brasilianska regeringen en lag som bär Maria da Penhas namn och som uttryckligen förbjuder mäns våld mot kvinnor.

Cejil har vunnit flera andra segrar. I Guatemala har gifta kvinnor fått samma lagliga rättigheter till arbete och deltagande i offentligheten, efter att Cejil drivit en rättsprocess tillsammans med Maria Eugenia Morales de Sierra, vars man förbjöd henne att söka jobb. Och i Chile har kampen för Monica Carabantes som fick sluta sina studier när hon blev gravid lett till en lagändring som garanterar gravida kvinnor att delta i undervisning.

–Vi har åstadkommit ett femtontal lagändringar för att stärka kvinnors lagliga rättigheter. Lagändringar är inte alltid effektiva i sig, men de är samtidigt en måttstock på samhällets ansvar, säger Viviana Krsticevic.

Bara i år har Cejils arbete lett till att 555 kvinnor fått ekonomiska skadestånd på sammanlagt 13 miljoner US-dollar.

– Men viktigare än den ekonomiska kompensationen är förändringsarbetet, den ökade medvetenheten om problemen och de lagändringar som åstadkommits. Enormt mycket återstår att göra för att få samhället att öppna ögonen för våldet mot kvinnor, säger Ariela Peralta.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984