Inrikes

A-kassestriden: Regeringen backar inte

Regeringens främsta argument var att de gått till val på det här arbetsmarknadspolitiska förslaget och att det vore odemokratiskt att ändra på det nu, när väljarna röstat fram ett nytt styre och därmed även deras arbetsmarknadspolitik. Genom att höja avgifterna och villkoren för ersättning tänker de se till att få in sina tio miljarder kronor […]

Regeringens främsta argument var att de gått till val på det här arbetsmarknadspolitiska förslaget och att det vore odemokratiskt att ändra på det nu, när väljarna röstat fram ett nytt styre och därmed även deras arbetsmarknadspolitik.

Genom att höja avgifterna och villkoren för ersättning tänker de se till att få in sina tio miljarder kronor för att kunna sänka inkomstskatterna. Regeringens förslag innebär att det kommer att bli svårare att kvalificera sig till arbetslöshetsersättning för alla som är anslutna till a-kassan. Och de arbetslösa personer som uppfyller kraven kommer att ställas inför ännu tuffare villkor vad gäller ersättningens storlek.

Sammanfattningsvis kommer färre att få a-kasseersättning och ett flertal kommer att få mindre arbetslöshetsersättning.

Det enda regeringen kanske kan tänka sig att ändra på är att låta förslaget träda i kraft lite senare än den 1 januari. Men de kommer inte att frångå delar i förslaget på något sätt. Den eventuella senareläggningen av de nya reglerna beror på att regeringen har insett att det krävs mer tid rent tekniskt för a-kassorna att se till att det finns administrativa och datortekniska lösningar – lösningar som krävs för att kunna behandla de nya reglerna i en förändrad arbetslöshetsersättning.

Peter Schönefeld, A-kassornas samorganisations kanslichef, tror att kassorna kan behöva förbereda sig inför förändringarna fram till den 4 juni.

– Om de nya reglerna träder i kraft före dess kommer vi inte att kunna erbjuda våra medlemmar varken rättsäkerhet, kvalitet eller god service. För oss är 1 januari en omöjlighet, säger han.

Enligt regeringens förslag sänks a-kassenivån till 70 procent efter 200 dagar. Från dag 301 får den arbetslöse endast 65 procent av den ursprungliga lönen.

Peter Schönefeld påpekar att många arbetslösa kommer att tvingas att ta anställningar med sämre lön än deras ursprungliga a-kasseersättning.

– Då kommer lönerna att minska kraftigt i hela Sverige. Och när löneskillnaderna blir större kommer hela samhällstrukturen att förändras, säger han.

De sänkta lönerna ligger sedan till grund för sjukpensioner, sjukersättningar och vanliga ålderspensioner vilket i det långa loppet även kommer påverka dem som aldrig varit arbetslösa.

– De här konsekvenserna gäller tyvärr inte ett fåtal människor. Stora grupper kommer att tvingas att söka sig till sådana anställningar. Risken för fattigdom är hög, säger Peter Schönefeld.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn