Utrikes

Högern går till attack i Bolivia

Det är oenighet om reglerna för den så kallade konstitutionerande församlingen, som ska skriva ihop en ny grundlag åt landet, som varit den utlösande faktorn för protesterna. Lagen föreskriver att denna ska fatta beslut med 2/3 majoritet. Regeringen och Mas-partiet menar att detta gäller godkännandet av det slutliga dokumentet, medan varje enskild skrivning ska kunna […]

Det är oenighet om reglerna för den så kallade konstitutionerande församlingen, som ska skriva ihop en ny grundlag åt landet, som varit den utlösande faktorn för protesterna. Lagen föreskriver att denna ska fatta beslut med 2/3 majoritet.

Regeringen och Mas-partiet menar att detta gäller godkännandet av det slutliga dokumentet, medan varje enskild skrivning ska kunna röstas igenom med enkel majoritet, medan oppositionen, främst center-högerpartiet Podemos och den så kallade ”medborgarkommittén” i östliga Santa Cruz, landets ekonomiska centrum, vill att 2/3-regeln ska gälla varje enskilt beslut. Mas och dess allierade vann under valet i juli knappt 60 procent av delegaterna till den konstitutionerande församlingen.
Med regeringens tolkning skulle de därmed ha tillräckligt med röster för att sätta ihop sitt eget dokument, som det skulle bli ett politiskt mycket svårt beslut för motståndarna att sedan förkasta.
I protest mot vad de uppfattar som ”totalitära tendenser” utropade oppositionen i fredags en generalstrejk.

Den rapporteras ha varit nära nog total i provinshuvudstäderna Beni, Pando, Santa Cruz och Tarija i södra och östra delen av landet, men med liten uppslutning på andra håll. I Santa Cruz stängde gatuaktivister från högergrupper som Juventud Cruceña av alla infarter och drabbade samman på gatorna med fackföreningar och bondegrupper lojala med regeringen.

Regeringen och oppositionen är oeniga inte endast om reglerna för stiftandet av den nya grundlagen utan även om tolkningen av den omröstning om regional autonomi, som hölls samma dag som valen till den konstitutionerande församlingen.
Mas anser att det är resultatet i hela landet – avslag – som ska räknas, medan oppositionen vill räkna provins för provins och därmed kassera in ett ja i just Beni, Pando, Santa Cruz och Tarija.
Men bortom dessa tolknings-tvister ligger mer djupgående och omfattande motsättningar.
Högern och större delen av det ekonomiska etablissemanget har reagerat kraftigt på nationaliseringen av landets olje- och gasresurser i maj och i ännu högre grad på regeringens lanserande av en ny jordreform, trots att ännu ingen jord från privata storgods delats ut utan enbart statlig mark.

Jordägare och lokala samarbetspartners till de transnationella energibolagen är tongivande i de företagarloger som legat bakom mycket av motståndet mot regeringen. De resursrika södra och östra delarna av landet är också, till skillnad från Bolivia som helhet, huvudsakligen bebodda av nybyggare som är vita eller mestizos, och oppositionen har anklagats för att mobilisera masstöd med rasism som medel.

Trots allt fick Mas 30–35 procent av rösterna i förra årets val även i Santa Cruz och Tarija, vilket då kom som en allvarlig chock för högern. De rösterna kom främst från landsbygden i dessa provinser, och det är också där som presidenten Evo Morales senaste tiden rest runt med uppmaningar till sina anhängare bland bönderna att sätta sig i ”stridsberedskap”. Just nu tyder ingenting på att någon av parterna skulle vara beredda att backa från en konfrontation.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984