Kanske står vi inför det sista valet. Den nya borgerligheten säger att de vill slå vakt om den svenska modellen. I själva verket syftar deras politik till att sätta den svenska modellen på ett sluttande plan och permanent flytta över en del av väljarna till det borgerliga blocket. Det menar Daniel Suhonen, studiesekretare på ABF […]
Kanske står vi inför det sista valet. Den nya borgerligheten säger att de vill slå vakt om den svenska modellen. I själva verket syftar deras politik till att sätta den svenska modellen på ett sluttande plan och permanent flytta över en del av väljarna till det borgerliga blocket. Det menar Daniel Suhonen, studiesekretare på ABF Stockholm, som tillsammans med Stefan Carlén och Christian Persson skrivit boken Åtta år med Reinfeldt – Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik.
Varför skrev ni boken?
– För att bilden av högeralliansen inte stämmer. Ingen pratar om politikens innehåll. Nu har de borgerliga sin största chans på väldigt länge att ta makten, och borgerlig media sluter upp. Vill folket byta samhällsmodell är det upp till dem. Men man ska inte lura väljarna. Alliansen säger att de värnar den svenska modellen. I boken visar vi att de dödar den svenska modellen, fast långsamt och smart. Ska den svenska modellen falla, så ska den falla med ärliga medel. Jag vill inte att folk om femton år ska säga ”varför sa ingen att det var det här de ville?”.
Varifrån kommer den här smarta strategin?
– Den är köpt rakt av från republikanerna i USA. George W Bush gjorde en makeover och blev inkännande konservativ.
– Han som är miljardär och presidentson blev en av grabbarna som dricker öl och kastar lasso. Den bilden gjorde att en städerska i New York kunde säga ”jag röstar på Bush, jag skulle aldrig kunna tänka mig att rösta på en rik man”. I Sverige är det den enkle mannen Reinfeldt, som bor i villa i Täby, som leder det nya arbetarpartiet. Sossarna har styrt det här landet i 70 år för att de har ett brett stöd, också av medelklassen. Högern har kommit på att om man lyckas få med sig en del av de väljarna vid ett tillfälle, så kan de med smart politik flytta dem permanent över blockgränsen. Det var det socialdemokratin gjorde 1932. Därför döpte vi boken till Åtta år med Reinfeldt. Ekonomin är god. De kommer inte att ha några problem att sitta kvar och gynna arbetarmedelklassen. Det behövs inte mer än att några få procent av dem flyttas över och får lojalitet med de rika, då har du en ny hegemoni. Därför är det här värre än att få en Bildt.
Tycker du att socialdemokraterna gör tillräckligt för att visa skillnaden mellan blocken?
– Socialdemokratin skulle vinna på mer klasskänsla. De gånger jag tycker Göran Persson tänder till i valdebatterna är när han talar om förtidspensionärer och klassorättvisor. Då hör man hur det går ett sus genom publiken. Göran Greider har en poäng i det här med att tala om klass, det öppnar dörrar till det radikala som finns i arbetarrörelsen.
Vad är skräckscenariot för vad alliansen kan åstadkomma?
– Att de genomför sitt program. Många säger att problemet med borgarna är att de inte kan regera landet. Jag är skiträdd för att de kan regera landet, att de är jättekompetenta. De börjar med att försvaga fackföreningarna. Det går inte att förbjuda fackföreningar, men det går att göra det jävligt mycket dyrare att vara med i facket. Genom att fem- eller sexdubbla a-kasseavgifterna och ta bort avdragsrätten för fackligt medlemskap minskar organiseringen och ryggraden på arbetarrörelsen knäcks.
– Nästa steg är att urholka socialförsäkringarna så att medelklassen börjar skaffa egna försäkringar. Då försvinner tron på välfärdssystemen och viljan att vara med och betala. Det tredje steget är att privatisera sjukhus och allmännytta och börja bolagisera. När allt är sålt och privatiserat är det väldigt svårt att reparera. Framför allt har de nyliberala fröna såtts i människor. Det är skolpengar, äldreomsorgspengar och checkar. När processerna satts igång rullar det på av egen kraft. Då finns inget hinder för alliansen att gå vidare. Blir de omvalda kan de genomföra enorma skattesänkningar.
– En annan sak är att det borgerliga är en jävla rak höger mot kvinnorna. Alla deras förslag gynnar männen och missgynnar kvinnorna.
Vad är deras långsiktiga agenda?
– De vill ha ett annat samhälle. Lönerna sänks, en tredjedel av arbetarklassen trycks tillbaka. Det är ett nyliberalt samhälle där folk ska veta sin plats. Överklassen och den övre medelklassen är trötta på den här 70-åriga parentesen av jämlikhet, där människor vågar räta på ryggarna. Konsekvensen blir ett jävligt brutalt samhälle. Spänningarna ökar mellan folk som redan har det svårt och vi får rasistiska partier.
Finns det något nytt i den borgerliga politiken?
– Det som är nytt är två saker: Moderaterna har rört sig mot mitten och tagit ner retoriken. Detta istället för att gå fram med öppna kort, för det kan man aldrig vinna val på. Och de tre övriga har tagit tydliga kliv åt höger. Det gör att tonvikten är förskjuten till höger, trots att moderaterna har gått åt vänster.
I boken skriver ni att i USA betalar medelklassen nästan lika mycket av sin lön till avgifter och försäkringspremier som medelklassen här betalar i skatt. Så vad har de egentligen att vinna?
– De har egentligen ingenting att vinna, de kommer få pröjsa lika mycket, om inte mer, för att få samma trygghet. Medelklassen har genom det smarta socialdemokratiska systemet tjänat väldigt mycket på välfärdsstaten, mot att de har varit med och betalat till oss andra också. Vill man ha ett samhälle som tror att jämlikhet är det bästa, eller som tror att ojämlikhet är det bästa?
Med alliansen vid makten, hur blir det för den som är arbetslös eller sjuk?
– Sjukpensionärer, långtidssjukskrivna; alla kommer få sina ersättningsnivåer kraftigt sänkta från 80 till 65 procent. Arbetsmarknadspolitiken minskar kraftigt. Istället skapas en pigsektor och låglönesektor, som i USA med arbetande fattiga.
– Ta bara detta att det kommer att vara en moderat arbetsmarknadsminister som ska försvara de svenska kollektivavtalen i Bryssel, det tror jag inte på.
Hur går det i valet?
– Det kommer att bli oerhört jämnt. Och det har varit oerhört jämnt de senaste valen också. Har man tur lyckas man mobilisera för att vinna valet för en vänster-regering. Men det blir knappt. Vi får hoppas på att folket som vanligt är klokt till slut. Jag tror att det finns en klasskänsla i det här landet fortfarande. Jag tror att det hos ganska stora grupper finns en sådan där känsla att ”vad skulle farsan, eller mormor, säga om de fick veta att jag står här och ska rösta på högern”. Den faktorn ska man inte glömma bort. Klasskänslan måste blomma.