Debatt

Ekobyar är kamp

Det finns i dag en väl utbredd samhällskritik. Problemet är att man oftast bara sysselsätter sig med att beskriva just hur illa läget är. Den utomparlamentariska politiska rörelsen har i mångt och mycket förvandlats till en diskussionsklubb, med samhällets skugg-sidor som samtalsobjekt, och under demonstrationer gapar man ut sina åsikter som om opinion ensamt skulle […]

Det finns i dag en väl utbredd samhällskritik. Problemet är att man oftast bara sysselsätter sig med att beskriva just hur illa läget är. Den utomparlamentariska politiska rörelsen har i mångt och mycket förvandlats till en diskussionsklubb, med samhällets skugg-sidor som samtalsobjekt, och under demonstrationer gapar man ut sina åsikter som om opinion ensamt skulle förändra sättet våra system fungerar på.
Det värsta av allt är att alla de som kritiserar den nuvarande samhällsordningen i allra högsta grad direkt är med och finansierar den. Jag är övertygad om att många av Arbetarens läsare ogillar det löneslaveri som multinationella företag bedriver i Syd, men likväl handlar man i snabbköpet de vanliga importerade dagligvarorna, varav näst intill samtliga borde orättvisemärkas. Vår teknik tillverkas i länder där mat är en brist trots att man producerar mest teve-spelskonsoller i världen. Har inte många av oss läst i både Ordfront och ETC om hur våra ekonomiska makrostrukturer fått eget liv och inte ens kan tämjas av varken makthavare eller kapitalister? Likväl har vi våra egna inkomster, besparingar och hanteringen av våra räkningar bundna till banker som representerar just de marknadsmakter som förtrycker hela planeten.

Det finns en väg ut ur detta och många har redan löpt linan ut. Global Ecovillage Network, protesterade under en större demonstration tidigare i år under Attacs slitna men hoppingivande banderoll ”Another world is possible…” men med tilläget ”…and we are doing it”. Om man ogillar de gängse samhällssystemen får man helt enkelt bygga egna.
Ekobyar innebär storskaliga lösningar. Ekobyn Utsikten på Orust är till exempel finansierat genom lån från JAK-banken, en bank som inte följer nyliberalismens ränte-ekonomi och som även enskilda personer med fördel kan ha nytta av.
Ekobyar begagnar sig ofta av Lets-system, eller bytesringar som vissa kallar dem. Det finns i världen sådana system som omsatt miljontals dollar och haft en enormt positiv samhällspåverkan.

En av kapitalismens främsta strategier för att bibehålla kontrollen över massorna är att erbjuda tjänster som skapar ofrånkomliga beroenden. Vårt behov av energi är ett sådant. Våra hus behöver varken värmas med olja eller pellets. Det finns geniala och väl beprövade ekotekniska lösningar som gör energibolagen överflödiga. Elektricitet har jag själv producerat genom solcells-paneler, men för en ekoby finns det bättre energiinförskaffningsmöjligheter, inte minst genom vindkraft.
Det jag pläderar för är alltså att vi bör återerövra grundvillkoren för vår tillvaro och göra oss kvitt de system som vi inte behöver, men som behöver oss för att kunna fortsätta profitera. En av det moderna samhällets största brister är att det inte tillfredställer våra mest grundläggande mänskliga existentiella behov trots att vi nästan drunknar i olika produkter.
Då man utvärderar ekobykonceptet märker man snabbt att modellen har oerhört många positiva sociala hälsoeffekter. Gemenskapen och vänskapen mellan människor som vågar kasta sig in i ett sånt här projekt blir väldigt stor.

Det finns i dag tusentals alternativbyar i världen och de bevisar genom sin blotta existens att det är genomförbart att bygga helt nya samhällsformer. Politiskt siande och tyckande om framtiden saknar det hårda empiriskt grundade underlag som dessa projekt ger. Alternativsamhällena tar oss från teoriernas värld och visar vad som fungerar, och vad som inte gör det, i verkligheten.
Det är inte lätt att som individ påverka WTO:s handelsregler eller ändra på USA:s utrikespolitik. Både den politiska och ekonomiska makten har kraftfulla organ och institutioner till sitt förfogande.
Den sociala sfären behöver egna institutioner för att minska sitt beroende, men också för att ha något forum att verka genom. Alternativsamhällen som hänger ihop i stora välorganiserade nätverk utgör ett embryo till en sådan verksamhet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Följ oss på MastodonFölj oss via rss

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984