Efter att ha läst Mats Wiklunds bok En av oss? framstår Fredrik Reinfeldt som en gåta. Boken väcker många frågor som den inte lyckas besvara. Å ena sidan: Han kom med skurkvasten i högsta hugg efter moderaternas katastrofval 2002 och gjorde rent hus med allt det gamla. Numera lanserar sig partiet som ”de nya moderaterna”, […]
Efter att ha läst Mats Wiklunds bok En av oss? framstår Fredrik Reinfeldt som en gåta. Boken väcker många frågor som den inte lyckas besvara.
Å ena sidan: Han kom med skurkvasten i högsta hugg efter moderaternas katastrofval 2002 och gjorde rent hus med allt det gamla. Numera lanserar sig partiet som ”de nya moderaterna”, och ingen kan förneka att moderaterna numera är mer moderata i sin syn på skattesänkningar och spelreglerna på arbetsmarknaden.
Å andra sidan kvarstår den skarpa omfördelningsprofilen – LO menar att moderaterna har gått från att vara ett skattesänkarparti till att bli ett lönesänkarparti.
Same same, but different, alltså.
Detta mönster går igen.
Hur genuin är egentligen Reinfeldts omhuldade socialkonservatism? Han blev, liksom resten av riksdagsgruppen, invald på ett nyliberalt skattesänkarprogram, men säger sig alltid ha varit en pragmatisk, jordnära politiker och vill nu bevara den svenska modellen.
Samtidigt kan alla läsa vad Reinfeldt skrev som ordförande i MUF. I boken Det sovande folket (1993) gick han till rasande angrepp på välfärdsstaten som ”förslavat” ett helt land: ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd”, skriver han och föreslår radikala skattesänkningar och avskaffade bidrag.
Kanske är den hypotes som framfördes i Dokument inifråns teveprogram om moderaterna närmast sanningen: Reinfeldt som den evige mittliraren. När partiet var nyliberalt var han nyliberal. Först när nyliberalismen havererade tänkte han om. Nu när han nått moderaternas yttersta maktposition gäller matchen i stället regeringsmakten, varpå han ser till att föra moderaterna närmare svensk politiks mittfält för att kunna utmana Persson om statsministerposten.
Detta antyder att Reinfeldt är en extrem karriärist och maktspelare. Samtidigt berömmer många i boken hans ledarstil för att vara mjuk och lyhörd. Han framstår som en vanlig, schysst och ansvarstagande trebarnsfar från villaghettot Täby, helt enkelt ”en av oss”.
Men hans karriär har kantats av konflikter. Han utmanade sittande ordförande Ulf Kristersson i MUF, vann men splittrade förbundet i många år framåt. Han attackerade Carl Bildt i boken Nostalgitrippen, vilket gjorde att han hamnade i kylskåpet i flera år. Och i En av oss? är han förvånansvärt hård i sina omdömen om sina företrädare, särskilt Bo Lundgren. Även en av hans nuvarande alliansbröder, Lars Leijonborg, får en rejäl skopa ovett.
Vidare framställs Reinfeldt å ena sidan som en riktig folkrörelsemoderat, en som rest runt i partiföreningar och lagt örat mot marken. Å andra sidan har så gott som alla hans kursändringar skett genom debattartiklar i pressen. Partiet har tillfrågats först i efterhand.
Man blir helt enkelt inte riktigt klok på Reinfeldt. Men jag misstänker starkt att Mats Wiklund – liksom svensk media i stort – har fallit för Fredrik Reinfeldts skickligt lanserade bild av den mjuke Fredrik Reinfeldt, och inte ser att han är en tuff maktspelare beredd att sälja ut nästan vad som helst för att nå statsministerposten.
En av oss? En bok om Fredrik Reinfeldt
Mats Wiklund
Fischer & co (2006)