Inrikes

Så hotar klimatet Sverige

Tanken på att klimatförändringarna kan leda till naturkatastrofer på andra håll i världen har vi blivit allt mer vana vid, men vilka effekter de kan få i Sverige har hittills inte uppmärksammats lika mycket. Nyligen lämnade Statens geotekniska institut, SGI, en rapport om hur växthuseffekten kan drabba Sverige och hur vi kan förbereda oss på […]

Tanken på att klimatförändringarna kan leda till naturkatastrofer på andra håll i världen har vi blivit allt mer vana vid, men vilka effekter de kan få i Sverige har hittills inte uppmärksammats lika mycket. Nyligen lämnade Statens geotekniska institut, SGI, en rapport om hur växthuseffekten kan drabba Sverige och hur vi kan förbereda oss på det, till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin.

Klimatscenarier från SMHI, som SGI bygger sin rapport på, visar en höjd temperatur, framför allt under vintern, och så mycket som 30 procents ökad nederbörd i stora delar av landet. Längs den svenska sydkusten förväntas havsytan stiga permanent med 60–80 centimeter.
Bo Lind, som är forskningschef på SGI, förklarar att höjningarna tillfälligt kan bli ännu mycket högre.
– Ovanpå den permanenta höjningen kan du förvänta dig mer extrema vädersituationer, vilket kan innebära tillfälliga högvatten på 1,5 meter. Ett sådant högvatten tror man kan återkomma så ofta som vartannat år. Det skulle naturligtvis betyda att stora delar av de här områdena svämmas över, säger han.
Av de fler och häftigare regn-vädren som väntas kan också floder och älvar svämma över. Högre vattenstånd förvärrar i sin tur stranderosionen och kan leda till ras. Allt detta ger också den negativa effekten att föroreningar lättare lakas ur jorden och sprids med vattnet.
– Blir det blötare i marken och vi får en högre grundvattennivå, är det klart att föroreningar kan transporteras bort i större utsträckning. Där blir gamla industriområden och deponier ett stort problem, säger Bo Lind.

Under januari till december 2002 inträffade femton stora översvämningar i Europa. De krävde 250 människoliv och påverkade på olika sätt ytterligare en miljon människor.
Världshälsoorganisationen räknar med att den här typen av översvämningar kommer att bli tio gånger vanligare fram till 2050. Under 1990-talet födubblades antalet väder- och klimatrelaterade olyckor i Europa jämfört med decenniet dessförinnan.
SGI konstaterar att de under de senaste åren har märkt hur behovet av akuta insatser vid kraftiga regn och stora flöden i vattendragen ökat också i Sverige.
– Här har vi inte statistik nog för att dra några kopplingar mellan de ökade insatserna och klimatförändringarna, men den europeiska miljöbyrån som följer översvämningsstatistiken har konstaterat att de väder- och klimat-relaterade olyckorna fördubblades under 1990-talet, jämfört med 1980-talet. Detta är något de kopplar till en klimatförändring, säger Bo Lind.

I rapporten ingår en handlingsplan över vad som bör göras för att undvika alltför katastrofala följder. I dag ligger ungefär tolv procent av Sveriges totalt 3,5 miljoner byggnader inom 100 meter från kust- eller strandlinjen och flera av våra städer ligger på låglänta, strandnära områden. Framför allt måste det kartläggas vilka områden som kan vara i fara och befintlig bebyggelse måste skyddas, men även ny bebyggelse bör planeras och konstrueras för att kunna klara de klimatförändringar som väntas under de närmaste 50–100 åren. SIG påpekar att det kan få stora ekonomiska följder om ingenting görs.
Under den närmaste tioårsperioden har nyinvesteringar i järnvägar och vägar för 150 miljarder kronor planerats, investeringar som sätts på spel om det inte också investeras i förberedelser för ett förändrat klimat.
– Vi är en resursstark nation, det är klart att vi kan hantera de här frågorna på något sätt, men vi måste lägga resurser och möda i planering och utformning för att möta ett förändrat klimat. Jag tror att det här är en fråga som kommer att bli mer och mer central i samhället under de kommande decennierna, säger Bo Lind, men poängterar samtidigt att det inte räcker med att anpassa sig till klimatförändringarna.
– Självklart ska det andra huvudspåret finnas kvar, att man ska motverka klimatförändringen genom minskade utsläpp av växt-husgaser. Men klimatscenarierna pekar på att loppet på sätt och vis redan är kört. Vi går mot ett förändrat klimat beroende på att vi inte har lyckats minska utsläppen tillräckligt mycket. Den miljökamp som flera av oss försökte starta för 20 år sedan har delvis förlorats. Vi har inte lyckats stoppa växthuseffekten.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984