Debatten om antisemitism i samhället förs ständigt. Just nu rasar den i flera tidningar och även Arbetaren är indragen. I denna debatt, liksom i allmänhet, är det vänstern som anklagas för att vara antisemitisk, men vad som hittills inte varit känt är att antisemitismen är som svagast just inom vänstern. Åtminstone om man frågar ungdomar, […]
Debatten om antisemitism i samhället förs ständigt. Just nu rasar den i flera tidningar och även Arbetaren är indragen. I denna debatt, liksom i allmänhet, är det vänstern som anklagas för att vara antisemitisk, men vad som hittills inte varit känt är att antisemitismen är som svagast just inom vänstern. Åtminstone om man frågar ungdomar, vilket Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet gjort i en gemensam rapport. I den så kallade Intoleransrapporten från 2004 som uppmärksammas i tidningen Flammans senaste nummer har över tio tusen högstadie- och gymnasieelever fått svara på påståenden om judar, muslimer och homosexuella.
allra mest toleranta och fördomsfria är syndikalister. Därefter kommer ungdomar som sympatiserar med Kommunistiska partiet, följt av vänsterpartiet, miljöpartiet och så vidare högerut på höger-vänsterskalan. Samma mönster gäller för inställningen till homosexuella och muslimer.
För den folkpartistiska riksdagsledamoten Cecilia Wikström som vid flera tillfällen i skarpa ordalag kritiserat vänsterungdomar för att vara antisemiter kommer uppgifterna från Intoleransrapporten som en total överraskning.
– Det är helt obegripligt! Detta stämmer inte alls överens med mina erfarenheter, säger hon till Arbetaren.
Cecilia Wikström tror att förklaringen kan ligga i att vänstern har blivit mer antisemitisk det senaste året och att det är därför hennes erfarenheter inte stämmer överens med undersökningen.
Du har sagt att parollen ”Bojkotta Israel – leve Palestina” är antisemitisk. Kan det vara så att du blir överraskad för att du har en annan definition av antisemitism än rapportförfattarna?
– En sådan paroll är antisemitisk. För mig klingar bojkott Tyskland på 30-talet, då hette det ”köp inte av judarna”.
I rapporten fick eleverna ta ställning till påståenden som ”Det är alldeles för mycket judar i Sverige” och ”Judar går inte att lita på.” Motsvarande frågor fanns om muslimer och homosexuella.
Cirka 12 procent av eleverna instämde helt eller delvis med att ”Det är alldeles för många judar i Sverige.” 92 procent av eleverna ställer sig kritiska eller tveksamma till påståendet om att judar skulle vara opålitliga. En annan klassisk fördom som historiskt har använts i antijudisk propaganda är påståendet att ”Judarna har för stort inflytande i världen i dag.” 40 procent svarade ”vet inte” medan 44 procent ställde sig kritiska och 4 procent höll med helt. Enligt rapportförfattarna Jonas Ring och Scarlett Morgentau kan retoriken vara okänd för ungdomarna som i stället kan ha förknippat påståendet med Israels politik.
Intoleransen mot muslimer är större än mot judar. Var fjärde elev tycker inte att muslimer i Sverige ska få bygga moskéer och att det finns för många muslimer i Sverige.
Intoleransen mot homosexuella är mindre än mot judar och muslimer, men 18 procent av eleverna stämmer helt eller delvis in i påståendet ”Att hiv och aids drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett perverst levnadssätt”.
Genomsnittseleven är dock förhållandevis långt ifrån att vara intolerant. Resultaten visar att elever som är intoleranta mot judar också tenderar att vara intoleranta mot muslimer och homosexuella. Hälften av den grupp som ger uttryck för intolerans angav också sympatier med högerextrema partier.