Det går att komma nära utan freakshowm

Hela svenska folket, samt kritikerkåren, föll för Johanna Winblads film om Lasse och Ulla. Filmen, som visades i SVT förra veckan, följde familjen riktigt nära under de nio år som förflöt mellan Lasses diagnos av Alzheimer och hans död 2002. Efter några år var det Ulla, barn och barnbarn som fick berätta om hur det […]

Hela svenska folket, samt kritikerkåren, föll för Johanna Winblads film om Lasse och Ulla. Filmen, som visades i SVT förra veckan, följde familjen riktigt nära under de nio år som förflöt mellan Lasses diagnos av Alzheimer och hans död 2002. Efter några år var det Ulla, barn och barnbarn som fick berätta om hur det ändå gick att leva tillsammans med en stark känsla av sammanhållning, genom sjukdomens obönhörliga förlopp.
I söndags visade SVT Tom Ahlands dokumentär om Sussi och hennes man Jocke som efter år av sjukdom reste till en klinik i Schweiz där han med ett par sprutor frivilligt avslutade sitt liv.
Men när TV4 och dess tuffare systerkanaler sänder kändisskvaller om skilsmässor, utomäktenskapliga barn och intima operationsingrepp blir det just skvaller – utan närhet. Och siamesiska tvilling-operationer finns det väl knappast någon som fortfarande orkar intressera sig för?

Äntligen kan det värdiga tevelivet åter komma i gång: Six feet under är tillbaka i rutan. Söndag den 29 januari 21.20 börjar SVT2 sända dramaserien om familjen Fischer igen. Den som missat syskonen Dave, Nate och Claires kamp för att få ihop liv och död bakom kulisserna till den ärvda begravningsbyrån bör snarast dyka ner i deras värld.
Det är faktiskt mycket lätt att identifiera sig med den lätt dysfunktionella familjen i ett hett Los Angeles: en tonåring som kör omkring i en grön likbil, en bög som lever med en machopolis och en sökare som flyttar ihop med en kvinna han inte älskar.
Deras bekymmer berör vem som helst av oss.