Ledare

Vive la résistance

En eld lyser över Europa. Nu syns plötsligt allt det som legat dolt, i ett sken så starkt att det sticker i ögonen: här lever ju tiotals miljoner människor med mörkare nyanser av hud, i grå betongbunkrar, med arbeten som antingen är de lägst betalda, ovärdigaste och smutsigaste eller inte finns alls, utnyttjade och utstötta […]

En eld lyser över Europa. Nu
syns plötsligt allt det som legat dolt, i ett sken så
starkt att det sticker i ögonen: här lever ju tiotals
miljoner människor med mörkare nyanser av hud, i
grå betongbunkrar, med arbeten som antingen är
de lägst betalda, ovärdigaste och smutsigaste eller
inte finns alls, utnyttjade och utstötta och, om de är
unga män, jagade av snutar som skummar fradga och, om
de är muslimer, bespottade på gatorna och, om de
har otur, dödade av ett rasistiskt våld som när
som helst kan slå till.

Vilka människor kan förväntas
leva så, inburade och mörklagda i samhällets
skuggor, hur länge som helst? Till slut måste de
tända på med det bränsle som står till
förfogande, för att åtminstone få det
att flamma upp och lysa ordentligt.

I detta läge träder de ut
på scenen i Frankrike och övriga väst: de
förmanande, de lugnande, de fördömande. Inget
av det är vad som behövs. Tvärtom blir murarna
ännu högre och mer ogenomträngliga när
alla politiker talar om för de maskerade att genast sluta
och gå hem.

Vi säger: de gör rätt,
de gör uppror. De behöver inte besinnas, de behöver
artikuleras: de behöver bloggar som når ut, flygblad
som sprids, möten som hålls för så många
som möjligt och tydliga krav att resa.

Ingen kan skapa det åt dem.
Liksom det franska kommunistpartiet i maj 1968 togs helt på
sängen av studentupproret och blottades i sitt avstånd
till den tidens omvälvande krafter står i dag den
franska vänstern vid sidan om. Den borde själv vara
ute på gatorna och kanalisera upproret i intensifierad,
avancerad kamp, men den sitter som lamslagen. På kort
sikt är därmed vänsterns uppgift att uttrycka
solidaritet. På lång sikt gäller det – och
det gäller minst lika mycket i Sverige – att på
allvar ta till sig insikten: utan naturlig förankring
i städernas invandrarförorter dör vänstern
som stofil.

Högern, å andra sidan,
visar sitt rätta ansikte när kravallerna lyser på
den. Från israeliska dagstidningars chattsajter via
konservativa tidskrifter i USA till svenska borgares dagliga
alster glimmar tänderna: ”det är en funktion
av islam att starta kravaller och döda”, ”enda
lösningen är att skicka tillbaka muslimerna till
sina hemländer”. Steget från upphöjd
liberalism till lumpen islamofobi visar sig inte vara långt:
i tisdagens Expressen påpekade Johan Norberg att ”praktiskt
taget alla som har arresterats för upploppen är
muslimer” och förklarade att ”det är ur
alltmer radikala muslimska enklaver runt om i Frankrike som
kraften har hämtats till detta våld”.

Hade kravallerna i Paris 1848 också
religiösa orsaker? 1871? 1968? Hela den franska politiska
traditionen skiner av jämlikhetstörstande uppror,
vart och ett utlöst av sin tids klassamhälle. Det
handlar inte om religion denna gång heller, utan om
att de vackra ideal som Frankrike officiellt omhuldar får
kött och blod av människor som faktiskt lider av
deras avsaknad.

Få kommentatorer har sammanfattat
reaktionerna på upproret så väl som vänsterkrönikören
Dror Mishani i den israeliska tidningen Ha?aretz: ”Om
den franska vänstern vet att tillbakavisa det enorma
hatet och skräcken för muslimer, och om den inser
att kampen inte handlar om islam utan om ekonomiska och sociala
rättigheter, och om denna vänster än en gång
visar sin välkända solidaritet – ja, då kan
kravallerna bli till ett nytt hopp för alla vänsterrörelser,
ett hopp om ett verkligt mångkulturellt Europa. Om inte
kommer Frankrike och inte bara Frankrike, utan hela världen
att förbli fångad i de värderingar som representeras
av alla de som vet att ?så här går det när
muslimerna har blivit för många.?”

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984