Inrikes

”Sjukskrivningarna är ett systemfel – inte fusk”

Diskussionen om sjukskrivningar har den senaste tiden ofta rört sig kring termer som dålig arbetsmoral, fusk och slentrianmässig sjukskrivning. I måndags presenterade en grupp forskare från Arbetslivsinstitutet slutsatserna av ett projekt som genomförts på uppdrag av regeringen och som pekar åt andra håll. Sjukskrivningsdagarna har visserligen ökat kraftigt sedan 1997, men statistiska undersökningar visar att […]

Diskussionen
om sjukskrivningar har den senaste tiden ofta rört sig
kring termer som dålig arbetsmoral, fusk och slentrianmässig
sjukskrivning. I måndags presenterade en grupp forskare
från Arbetslivsinstitutet slutsatserna av ett projekt
som genomförts på uppdrag av regeringen och som
pekar åt andra håll.

Sjukskrivningsdagarna
har visserligen ökat kraftigt sedan 1997, men statistiska
undersökningar visar att den stora ökningen av antalet
sjukdagar mellan 1996 och 2002 framför allt beror på
att sjukperioderna har blivit allt längre – inte att
antalet sjukskrivna är fler. Och orsakerna beror inte
på fusk eller på dålig arbetsmoral, utan
på att det traditionella sättet att ta hand om
svårlösta sjukfrånvarofall kollapsade mellan
åren 1993 och 1996. Det skriver forskarna i en artikel
i anslutning till rapporten Den galopperande sjukfrånvaron
– sken, fenomen och väsen.

– Vid
mitten av 1970-talet inrättades en modell som fungerade
till en bit in på 1990-talet, men som rasade ihop av
olika skäl. Då gick det inte att lösa de här
frågorna längre och sjukdag läggs till sjukdag.
Det vi kallar för det kvalificerade rehabiliteringsarbetet
har pajat ihop, säger Tor Larsson, som är ledare
för projektet, till Arbetaren.

1974 försågs
Lagen om anställningsskydd, Las, med ett uppsägningsförbud
för äldre och sjuka. Här skapades ett slags
samhällskontrakt: arbetsgivaren måste genomföra
arbetsträning, anpassnings- och omplaceringsåtgärder
för att undvika uppsägning av en anställd som
inte längre kan arbeta som förut.

En viktig
del av systemet var de så kallade anpassningsgrupperna,
som var ett samrådsorgan för arbetsgivare, anställda
och arbetsförmedlingen.

– Det
som hände när de här grupperna togs bort var
att problemen trycktes ner på ”vanliga” chefer:
rektorer, den som hade ansvar för ett hemtjänstdistrikt
eller vem det nu råkade vara. De blev tvungna att försöka
lösa situationen utan att ha de muskler som fanns i anpassningsgrupperna.
Och det går inte – en rektor kan till exempel inte besluta
om omplacering till en annan enhet än sin egen, säger
Tor Larsson.

En annan
orsak till systemets kollaps är att de lite enklare tjänster
som förut fanns har rationaliserats bort.

– Under
några år efter 1992 hade kommunerna ett prekärt
läge. För att undvika att sparka folk från
kärnverksamheten, som lärare och undersköterskor,
så försökte man att ekonomisera med de befattningar
man hade och då rök de enklare befattningarna.
Kärnverksamheten fungerade ju även utan dem, men
ur rehabiliteringssynpunkt var de viktiga, säger Tor
Larsson.

En tredje
faktor ser han i att både arbetsgivar- och arbetstagarparten
har ändrat uppfattning om vad som egentligen gäller
i Las.

– Genom
en serie domar fick man uppfattningen om att förbudet
mot att säga upp människor som inte kan jobba fullt
ut på grund av ålder eller nedsatt arbetsförmåga
har avreglerats. Men det är en missuppfattning, säger
Tor Larsson.

För
att sänka sjukskrivningstalen måste man nu hitta
tillbaka till ett system som fungerar, menar han.

– Vi måste
inse att det är ett systemfel som har uppstått,
något som behövs har försvunnit och måste
repareras. Men nu måste det säkerligen göras
på ett annat sätt än för 30 år
sedan, säger Tor Larsson.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984