På måndagen ställdes
Ibrahim Muktar Said, 27, Ramzi Muhammed, 23, och Yassin Hassan
Omar, 24, inför rätta i London. De tre är de
huvudmisstänkta för attentatsförsöken
i London den 21 juli och ska enligt domstolens beslut kvarstanna
i häkte till 14 november. Så kan – och så
ska terrorismen bekämpas. Detta naturligtvis under förutsättning
att de tre ges en rättvis rättegång. Våld
som med politiska, religiösa eller moraliska förtecken
riktas urskillningslöst mot civila måste beivras
oavsett var dåden utförs eller vem som utför
dem.
Men terrorismen bekämpas som
bekant också med andra metoder av USA och Storbritannien.
I fredags presenterade den brittiske premiärministern
Tony Blair en rad åtgärder som kommer att föra
landet allt längre bort från principerna för
en demokratisk rättsstat.
Blair vill förbjuda vissa islamistiska
grupper, stänga moskéer som har kopplingar till
extrema grupper och talade om att den som inte anpassar sig
till brittiska värderingar inte hör hemma i Storbritannien.
Premiärministern förklarade
också utan omsvep att han är beredd att ”se
över” 1998 års lag om mänskliga rättigheter,
där den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter
gjordes till brittisk lag. Medborgarrättsgruppen Libertys
Shami Chakrabarti sade till BBC att det verkar som att Blair
”inte har så mycket till övers för mänskliga
rättigheter längre”.
I kampen för att finna de skyldiga
bakom terrorn har brittisk polis vänt sig till USA för
att be om hjälp med att förhöra personer som
hålls fängslade i USA:s hemliga spökfängelser
runt om i världen. Enligt The Times sade en högt
uppsatt poliskälla att man struntar i om vittnesmål
tas fram genom tortyr.
I en rapport från Amnesty International
den 4 augusti berättar två jemenitiska medborgare;
Salah Nasser Salim ?Ali och Muhammad Faraj Ahmed Bashmilah,
om hur de greps i Indonesien och Jordanien. De torterades
några dagar i Jordanien och hölls sedan i 18 månader
utan rättegång i ett av USA:s hemliga fängelser
någonstans i världen. En representant för
Amnesty träffade dem i Jemen där de återigen
har fängslats på begäran av USA.
När terrorismen bekämpas
med tvivelaktiga metoder är det sorgligt tyst från
den svenska regeringen. Också de svenska liberalerna
sviker när demokratin inskränks och rättsstaten
vittrar sönder. Den folkpartistiska riksdagsledamoten
Cecilia Wikström försvarar i Svenska Dagbladet den
5 augusti ”västvärldens demokrati, humanism,
marknadsliberalism och människosyn” som om Patriot
Act i USA – med dess inskränkningar av de personliga
friheterna – eller Guantánamo inte existerade.
Wikström polemiserar mot Erik
Wijk och Åsa Linderborg, som varnat för att de
demokratiska friheterna är i fara i terroristbekämpningens
namn. Där har de rätt, men tyvärr lyckas Wijk/Linderborg
i sina analyser inte se längre än till motståndet
mot ockupationen av Irak och Palestina. De är ointresserade
av att förstå den reaktionära islamismens
politiska agenda och dess syn på universella mänskliga
rättigheter.
I Aftonbladet den 3 augusti förvandlar
Wijk/Linderborg de 109 döda vid terrorattackerna mot
kurdiska partihögkvarter i Arbil den 1 februari 2004
till frihetskamp mot ockupationen och mulla Krekars Ansar
al-Islam, som började terrorisera Iraks kurder redan
2001, ses tydligen som någon motsvarighet till norsk
motståndsrörelse under andra världskriget.
Det är ett svek mot alla dem som kämpar mot reaktionen
i den muslimska delen av världen.