Kultur

Idén Amerika

”Amerika planerades inte, det blev till”, skrev John Steinbeck. Amerika är också temat för den pigga bokserien Subalterns andra nummer. Genom essäer, poesi, intervjuer, illustrationer och reseskildringar, sätts Amerika – som kontinent, som idé – under luppen. Bidragsgivarna – jag kan räkna till ett sextiotal personer – är konstnärer, skribenter, författare av skilda slag. Döda […]

”Amerika planerades inte, det
blev till”, skrev John Steinbeck. Amerika är också
temat för den pigga bokserien Subalterns andra nummer.
Genom essäer, poesi, intervjuer, illustrationer och reseskildringar,
sätts Amerika – som kontinent, som idé – under
luppen. Bidragsgivarna – jag kan räkna till ett sextiotal
personer – är konstnärer, skribenter, författare
av skilda slag. Döda såväl som levande. Namnkunniga
såväl som för offentligheten okända.

Vad är då Amerika? Vad
ryms däri? Begreppet har blivit synonymt med USA, men
som Torbjörn Säfve påpekar i en av essäerna
utgör ju denna del, territoriellt sett, egentligen bara
den nedersta tredjedelen av den norra kontinenten. Kulturellt
sett är dock det amerikanska inflytandet massivt, förhärskande,
på samma gång skrämmande som fascinerande.
Onekligen är det så. Men vad man får bekräftat
för sig vid läsningen av denna belysande utgåva,
är också Amerikas oerhörda heterogenitet.
Det finns ingalunda bara ett Amerika att förhålla
sig till. Det finns åtskilliga. Och det behöver
inte ens vara beläget inom några specifika geografiska
gränser. Amerika som ett sinnestillstånd, rent
av? Ja, varför inte.

Heterogenitet och mångfald präglar
även innehållet i denna bok. Artiklar om Anton
LaVey och The Church of Satan varvas med aforismer av den
colombianske filosofen Nicholás Gómez Dávila
och några av Lars Hillerbergs sista satirteckningar.
Bland mycket annat.

Men särskilt fäster jag
mig vid litteraturvetaren Anders Johanssons text ”En
yanquis memoarer”. Johansson, bosatt i Lima i Peru, berättar
om den irritation han kände inför det som basunerades
ut på borgerliga ledarsidor dagarna efter 11/9-attentatet:
”I denna krisens stund är vi alla amerikaner”.
Trött på att ständigt bli tagen för en
amerikan på gatorna i Lima lät han också
trycka upp en något infantil t-shirt. Där stod
med stora bokstäver över bröstet: ”NO
SOY DE EEUU” – spanska för ”Jag kommer inte
från USA”. Effekten blev dock den rakt motsatta:
folk himlade med ögonen, läste texten högt
för sig själva, rynkade förvirrat på
ögonbrynen. En kvinna läste fel, och tolkade det
som att han verkligen ville hävda att han var amerikan.
”Successivt gick det upp för mig att känslorna
– deras och mina – röjde sanningen: alltihop var ett
missförstånd; jag var från USA, vad mitt
pass än sa, vare sig jag ville det eller inte. Bara en
americano, en gringo, en jävla yanqui skulle ha på
sig en så konstig t-shirt! Det var väl det vi alltid
hade anat…”

Anders Johanssons text utgör
en rolig kommentar till ett samtidigt bistert faktum. Det
att vi hur vi än vrider oss inte undkommer hydran/drömmen
Amerika. Den stannar kvar med en tatuerings permanens.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984