Ledare

Det stora snedsprånget

För första gången i Kina strejkar nu 10000 arbetare, mest kvinnor, för rätten att få bilda en fackförening. Strejken började den 17 april på den japanskägda fabriken Uniden Electronics i Fuyong Town, Shenzen. Tre dagar senare omringade kravallpoliser fabriken, enligt China Labour Bulletin, och nu ockuperar arbetarna arbetsplatsen. Att bilda fackföreningar är lagligt så länge […]

För första gången
i Kina strejkar nu 10000 arbetare, mest kvinnor, för
rätten att få bilda en fackförening. Strejken
började den 17 april på den japanskägda fabriken
Uniden Electronics i Fuyong Town, Shenzen. Tre dagar senare
omringade kravallpoliser fabriken, enligt China Labour Bulletin,
och nu ockuperar arbetarna arbetsplatsen. Att bilda fackföreningar
är lagligt så länge de tillhör den regimvänliga
centralorganisationen ACFTU, och China Labour Bulletin uppmanar
därför myndigheterna att tillmötesgå
de strejkandes krav utan våld.

I måndags kom även en rapport
från Fria fackföreningsinternationalen, FFI, som
fördömer att Kina inte tillåter oberoende
fack, fängslar fackliga aktivister och förbjuder
strejker.

Detta sätter fingret på
vad Kina är idag: Kapitalism utan mänskligt ansikte.
Sedan Mao Zedong dog och ”de fyras gäng” avsattes
på 1970-talet har den ekonomiska politiken ”liberaliserats”
kraftigt. Men på det politiska området sker inga
eller få reformer, även om vissa bedömare
menar att klimatet är på väg att bli något
mildare.

Och alla föreställningar
om att Kinas integrering i världsmarknaden representerar
någon slags tredje väg eller en ”marknadssocialism”
är på väg att krossas. I en ny bok, China
and socialism. Market reform and Class struggle, argumenterar
Marin Hart-Landsberg och Paul Burkett för att den ekonomiska
tillväxten långt ifrån enbart beror på
marknadsreformer, utan är en del i ett typiskt nyliberalt
paket.

I ”arbetarstaten” Kina har
fri barnomsorg och sjukvård avskaffats, högre utbildning
kostar multum och de gamla billiga arbetarbostäderna
rivs till förmån för en privat bostadsmarknad.

Den statsägda industrin är
fortfarande stor, men håller successivt på att
privatiseras, vilket ofta innebär ren företagsplundring.

Kinas väg handlar inte om socialistisk
förnyelse utan om ”fullfjädrad kapitalistisk
restauration”, skriver Hart-Landsberg och Burkett. Om
nu någon tvivlade.

Samtidigt kan man, som förre
partiordföranden Deng Xiaoping, hävda att det inte
spelar någon roll om katten är svart eller vit
så länge den fångar möss. Enligt Världsbanken
har mellan 300 och 400 miljoner kineser lyfts ur fattigdom
under 20 års reformer. Men vilken slags rikedom är
det att arbeta under livsfarliga villkor i en fabrik 10-11
timmar om dagen, sex dagar i veckan, och för den lilla
lönen inte bara försörja sig själv utan
även de släktingar som är kvar på den
ännu fattigare landsbygden?

Självständig organisering
slås ner, och ACFTU är fullständigt regeringstroget.
Inte sällan är fabrikschefen även företrädare
för det lokala facket. Vilken dröm för kapitalet
att få förhandla med ett sådant fack! Inte
undra på att västvärlden gör så
lite för att demokratisera sin lönsamma kinesiska
fabrik.

Det finns ändå positiva
tendenser. Kinesernas lojalitet till staten avtar i samma
grad som klasskillnaderna exploderar. Kommunikationsrevolutionen,
med internet och mobiltelefoner, är ett hot mot status
quo även i Kina.

Det är hoppfullt – men samtidigt
skrämmande.

Vi har tidigare sett hur det nationalistiska
kortet har spelats ut i ”socialistiska” stater stadda
i omvandling. De senaste veckornas antijapanska protester
måste ses i det ljuset. Utan att förringa Japans
historiska skuld är det uppenbart att Kinas Kommunistiska
Parti underblåser vissa protester, men krossar andra.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984