Inrikes

Diplomatisk strid om lettiska bygglöner

På ett skolbygge i Vaxholm jobbar 15 byggnadsarbetare från Lettland. De tjänar cirka 14 000 kronor i månaden (80 kronor i timmen), plus mat och husrum. Villkoren regleras av lettiskt kollektivavtal, men lönerna är dubbelt så höga jämfört med vad byggnadsarbetarna skulle ha tjänat på hemmaplan. Kommunen har följt reglerna för offentlig upphandling, och lönerna […]

På ett skolbygge i Vaxholm jobbar
15 byggnadsarbetare från Lettland. De tjänar cirka 14
000 kronor i månaden (80 kronor i timmen), plus mat och husrum.
Villkoren regleras av lettiskt kollektivavtal, men lönerna
är dubbelt så höga jämfört med vad byggnadsarbetarna
skulle ha tjänat på hemmaplan.

Kommunen har följt reglerna för
offentlig upphandling, och lönerna motsvarar miniminivån
i svenskt kollektivavtal.

Byggnads hävdar trots detta att det
är en viktig principfråga att arbetarna vid skolbygget
ska ha lön i nivå med vad byggnadsarbetare brukar tjäna
på ett liknande bygge i Stockholmstrakten, vilket är
omkring 150 kronor per timme.

Men de 15 arbetarna uppges inte visa någon
som helst förståelse för det svenska fackets krav.

– Vi får inte med dem som medlemmar.
De kommer från en annan kultur, säger Byggnads avtalssekreterare
Gunnar Ericson till LO-tidningen.

Eftersom Byggnads inte har en enda medlem
på arbetsplatsen, betyder det i praktiken föga att de
har satt bygget i blockad. Samtidigt har de begärt sympatiåtgärder
från Elektrikerförbundet, vilket kan få större
effekt, och de kommer möjligen att begära att Transport
hindrar leveranser till skolbygget.

Tjänstemannaförbundet HTF uttalar
sitt stöd för blockaden och manar till ”samling kring
den svenska modell där parterna på arbetsmarknaden gemensamt
sätter priset på arbete i Sverige”.

Lettlands regering ser stridsåtgärderna
som illegitim diskriminering av vissa företag, ett brott mot
EU:s stadgar och har kallat till sig Sveriges ambassadör i
Riga för att protestera. Fallet har fått stor uppmärksamhet
i lettisk media.

– Om facket är oroat över de lettiska
arbetarna i Vaxholm, varför oroar det sig då inte över
de lettiska arbetare som arbetar i svenska företag i Lettland,
och som tjänar mycket mindre än de i Vaxholm? frågar
sig lettiske utrikesministern Artis Pabriks retoriskt.

Sveriges arbetslivsminister Hans Karlsson
stödjer däremot Byggnads och principen ”vsvenska
kollektivavtal ska gälla i Sverige” helhjärtat. Om
svenska regeringen fortsätter att stödja fackets linje,
tänker regeringen i Lettland att klaga hos EU-kommisionen.

Företaget som anställt de femton
arbetarna, Laval un Partneri Ltd. eller i Sverige L & P Baltic
Bygg AB, utför även en lång rad andra byggen åt
bland annat ambassader och skolor i Sverige. Nu har de anlitat en
svensk advokat och är beredda att driva frågan både
till Arbetsdomstolen och EG-domstolen. De menar att om svenska kollektivavtal
måste gälla, skulle lettiska byggare över huvud
taget inte kunna komma till Sverige för att jobba legalt.

Vilken bedömning EG-domstolen skulle
göra är långt ifrån självklart.

Förra veckan inleddes i Bryssel förhandlingar
om EU:s kontroversiella förslag till tjänstedirektiv.
Däri ingår en princip som säger att det räcker
för företag att följa hemlandets regler för
att få sälja tjänster i ett annat EU-land, något
som enligt bland andra LO är ett nyliberalt förslag som
kommer att leda till intensifierad lönedumpning.

Samtidigt lyckades Hotell- och Restaurangfacket
genom hot om stridsåtgärder tvinga en skidanläggning
i Dalarna att säga upp sitt kontrakt med ett estniskt bemanningsföretag,
vars arbetare fick löner motsvarande hälften av vad svenska
kollektivavtal föreskriver.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984