I väst bekänner sig de flesta politiker till demokratin och ord som ”mänskliga rättigheter” används flitigt i högtidstalen. Runt om i världen begås ständigt nya övergrepp. I Thailand rapporterades på tisdagen 78 personer ha dött, de flesta av kvävning, sedan de gripits av armén och tvingats upp på lastbilar efter protester i Takbai i södra […]
I väst bekänner sig de flesta
politiker till demokratin och ord som ”mänskliga rättigheter”
används flitigt i högtidstalen.
Runt om i världen begås ständigt
nya övergrepp. I Thailand rapporterades på tisdagen 78
personer ha dött, de flesta av kvävning, sedan de gripits
av armén och tvingats upp på lastbilar efter protester
i Takbai i södra Thailand, där ett lågskaligt islamistiskt
uppror pågår.
I Zimbabwe kastade myndigheterna på
tisdagen ut en fackföreningsdelegation från sydafrikanska
Cosatu och polis stormade in på det zimbabwiska ZCTU:s kontor
för att stoppa ett möte med sydafrikanerna.
Vi har alla ett val och ett ansvar för
hur vi ska förhålla oss till omvärlden. Vi kan protestera
på olika sätt mot orättvisor, vare sig det handlar
om Israels fortsatta ockupation av Palestina eller Rysslands krig
i Tjetjenien.
Men vi kan också välja att blunda
eller till och med ställa upp på förtrycket.
Alf Svensson, före detta partiledare
för kristdemokraterna, gjorde ett sådant val, när
han i helgen reste till Tunisien för att enligt egen utsago
vara valobservatörer vid president- och parlamentsvalet. Svensson
hade tillsammans med sin hustru bjudits in av den tunisiska regeringen.
I måndagens tunisiska tidningar fanns bilder på Alf
Svensson på förstasidorna och i La Presse kunde man enligt
Svenska Dagbladet läsa i bildtexten om hur ”Utländska
observatörer uttryckte sin stora tillfredsställelse med
valets förlopp i de röstlokaler de besökte och välkomnade
Tunisiens stadiga marsch mot en verklig demokrati”.
Alf Svensson förklarar att han inte
ångrar resan även om den kritik han säger att han
framförde censurerades.
Den stadiga marschen mot en verklig demokrati
gav sittande presidenten Zine al-Abadin Ben Ali 94,5 procent av
rösterna. I 17 år har han styrt sedan han 1987 tog makten
i en kupp. Officiellt uppgavs att nästan alla röstberättigade
hade deltagit i valet, men BBC rapporterade om öde vallokaler.
Presidentens parti, RCD, har styrt sedan
Tunisiens självständighet från Frankrike 1956 och
kommer att fortsätta att ha den överväldigande majoriteten
i parlamentet. Några oppositionspartier deltog i valet, men
det ledande oppositionspartiet, vänsterinriktade PDP, beslöt
i fredags att bojkotta valet som man kallade ”en skam”.
Rörelsen för socialistiska demokrater, MDS, meddelade
via en representant som inte ens vågade säga sitt namn
till nyhetsbyrån Reuters att partiet gav upp försöken
att delta i valet då regeringen till och med hade ”beslagtagit
vårt valmanifest”.
Alf Svensson skickade före sin avresa
till Tunis ut ett pressmeddelande där han prisade hur president
Ben Ali hade ”lyckats förbättra villkoren för
de ekonomiskt sämst ställda” och samtidigt hade ”mäktat
hålla islamistiska fundamentalister på mattan”.
Genom att ha goda förbindelser med
Paris och Washington har regimen i Tunisien kunnat upprätthålla
ett förtryck med hundratals politiska fångar, en stenhård
kontroll över medier, även på internet, och Reportrar
utan gränser har gång på gång kritiserat
fängelsedomar mot journalister.
Enligt Human Rights Watch har ett antal
fångar från ett förbjudet islamistiskt parti hållits
isolerade i upp till 13 år. Tortyr används mot fångar
och få av dem som lever i exil vågar uttala sig till
medier.
Enligt Alf Svenssons synsätt är
den tunisiska regimens sätt att hålla ”islamistiska
fundamentalister på mattan” tydligen lovvärt. Med
andra ord, en auktoritär regim får klartecken att beröva
alla som stämplas som islamister sin yttrandefrihet och rättssäkerhet.
Alf Svensson är inte ensam om att ha
en selektiv syn på mänskliga rättigheter. I måndags
firade Kazakstans president Nursultan Nazarbajev landets självständighetsdag
hos den svenske statsministern Göran Persson. Avtal om investeringar
undertecknades och Göran Persson lovordade Kazakstan som ett
gott exempel i Centralasien.
Den före detta kommunistledaren i Kazakstan
har också bjudit in Persson på officiellt besök
nästa år.
Att Nazarbajev i praktiken gjort sig till
president på livstid i Kazakstan tycks inte bekymra Göran
Persson. Att parlamentsvalet i september i år dömdes
ut av bland andra OSSE, Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa, tycks Persson ha missat. På pappret finns
flera partier, men den ende oppositionsmedlemmen i regeringen, informationsministern
Altynbek Sarsenbajev, avgick i protest mot valfusk.
Journalister som är för kritiska
ställs inför rätta; i somras dog en undersökande
journalist i en mystisk olycka.
Tunisien och Alf Svensson. Kazakstan och
Göran Persson. Den svenske kungen och Brunei.
Demokrati och mänskliga rättigheter
betyder en sak i högtidstalen och en annan sak i praktiken.
När diskussionen om Lars Ohly, vänsterpartiet och demokratin
nu pågår, kan det vara värt att vidga diskussionens
ramar.