Ledare

Det bortglömda Haiti

På måndagen kom pastor Jean Moles Lovinsky Berthomieux ut från sitt hem i Haitis huvudstad Port-au-Prince. Han var på väg till Radio Caraibes FM där hans morgonprogram var ett av landets mest populära. Okända gärningsmän avfyrade ett stort antal skott mot pastorn medan hans gravida fru, Verna Berthomieux klättrade upp på taket för att undkomma […]

På måndagen kom pastor
Jean Moles Lovinsky Berthomieux ut från sitt hem i Haitis
huvudstad Port-au-Prince. Han var på väg till Radio Caraibes
FM där hans morgonprogram var ett av landets mest populära.
Okända gärningsmän avfyrade ett stort antal skott
mot pastorn medan hans gravida fru, Verna Berthomieux klättrade
upp på taket för att undkomma attentatsmännen. Myndigheterna
meddelade att de inte visste om mordet hade politiska motiv. Mordet
på Berthomieux påminde om händelsen i april 2000
då Jean Dominique, landets mest kände radiojournalist,
mördades utanför sin radiostation.

Efter dramatiken i vintras, då Haitis
folkvalde president Jean-Bertrand Aristide tvingades lämna
sin post och av USA flögs till Afrika, där han senare
fick exil i Sydafrika, har Haiti återigen hamnat i glömska.

De senaste veckorna har allt fler våldsamma
incidenter rapporterats och FN:s säkerhetsråd krävde
i fredags i en resolution att interimsregeringen i Haiti skyndsamt
upplöser och avväpnar ”alla illegala väpnade
grupper” i landet. Säkerhetsrådet krävde också
en bred nationell dialog bland landets politiska krafter, inklusive
Aristides Lavalas-parti, för att kunna förbereda de val
till presidentpost och parlament som planeras till hösten 2005.

Den FN-styrka som under brasiliansk ledning
tog över i Haiti i juni har fortfarande bara 2700 soldater
på plats, trots att FN har beslutat om 6 700 soldater. Det
innebär att styrkan fortfarande inte har kontroll över
hela landet och att någon avväpning knappt har påbörjats.

Den största insatsen hittills från
FN och Brasilien är den fotbollsmatch som Brasilien arrangerade
den 18 augusti. Då kom det brasilianska landslaget och president
Luiz Inacio ”Lula” da Silva till Port-au-Prince. 100 000
personer beräknas ha kantat vägen från flygplatsen
till den fotbollsarena som är så nedsliten att Fifa dömt
ut den som spelplats. Brasilien vann med 6-0 över Haiti i en
match som av FN utropades som en symbol för fred.

Samma dag som karnevalsstämning rådde
bland de fotbollstokiga haitierna hölls en skandalrättegång
i Port-au-Prince, där till och med USA:s regering kände
sig tvungen att protestera. Louis-Jodel Chamblain och Jackson Joanis
ställdes då inför rätta för mordet på
affärsmannen Antoine Izmery 1993. Izmery var en känd demokratikämpe
och hade tjänstgjort som justitieminister i Aristides första
regering. 1991 hade militären tagit makten, Aristide gick i
exil i USA och paramilitära grupper terroriserade befolkningen.
Chamblain var näst högsta befäl i FRAPH, den revolutionära
fronten för haitiskt framåtskridande och framsteg, och
hade tillsammans med polischefen Jackson Joanis dömts 1995
för mordet. Den rättegången hölls dock i de
åtalades frånvaro då de flytt utomlands när
Aristide återinsattes 1994 i en USA-ledd invasion med FN:s
stöd. Nu blev de bägge frikända efter en farsartad
snabbrättegång.

I slutet av januari och början av februari
i år återvände Chamblain och andra ökända
ledare från militärstyret 1991-94 till Haiti. De tog
kontroll över allt fler städer och till sist tvingade
USA och Frankrike Aristide att avgå. I vilken utsträckning
USA bidrog till rebellernas fälttåg är ännu
inte klarlagt, men det har blivit allt mer besvärande att dessa
grupper ännu efter sju månader fortsätter att ha
kontroll och har ökat sina aktiviteter.

För ett par veckor sedan tog rebellerna
kontroll över staden Petit-Goâve. Rebelledaren Remissainthe
Ravix kräver att soldater från den armé som Aristide
lät upplösa 1995 ska återupprättas och att
de ska få ut tio års löner. Ravix hävdade
att Gérard Latortue, som är premiärminister i interimsregeringen,
hade varit med och finansierat uppropet i vintras och då lovat
att armén skulle återupprättas. Nu kallar Ravix
honom för ”förrädare”.

Förra veckan ökade spänningen
åter i Cap-Haïtien, landets näst största stad,
när rebeller paraderade på gatorna och återigen
började arrestera folk, samtidigt som de hotade att störta
interimsregeringen. I flera städer har dödsoffer krävts
när FN-styrkor och haitisk polis drabbat samman med de väpnade
rebellgrupperna.

När Pierre Esperance, ordförande
i NCHR, National Coalition for Haitian Rights, på tisdagen
gästade Frivilligorganisationernas fond för mänskliga
rättigheter i Stockholm, var han på lång sikt optimist
om att haitiernas kamp för demokrati kommer att lyckas. Men
på kort sikt ser det dystert ut; ett FN-engagemang som har
varit långsamt och passivt, väpnade grupper som fortfarande
har stort inflytande, en överklass som är ointresserad
av demokratiska förändringar och USA:s roll. NCHR tillhörde
de organisationer som var starkt kritiska mot Aristides maktutövning
under hans andra presidentperiod och Pierre Esperance hade inte
mycket till övers för de som intresserar sig för
de mänskliga rättigheterna i Haiti nu när Aristide
är störtad, men var ointresserade före 29 februari
2004.

200 år efter att landet 1 januari
1804 blev fritt från det franska kolonialväldet är
befolkningen den fattigaste i västra hemisfären och omvärldens
insatser under detta jubileumsår har hittills inte inneburit
något större hopp om en ljusare framtid.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984