Mastodontfilmen har sin publik, jag tillhör den. En viktig del av genrens charm är att den skildrar, läs heroiserar och romantiserar, en ”storslagen” period, vilken i nio av tio filmer är romarriket, den jätterepublik som styrdes från Rom grovt räknat några hundra år före och efter Kristus. Försök har gjorts med andra historiska perioder, som […]
Mastodontfilmen har sin publik, jag
tillhör den. En viktig del av genrens charm är att den
skildrar, läs heroiserar och romantiserar, en ”storslagen”
period, vilken i nio av tio filmer är romarriket, den jätterepublik
som styrdes från Rom grovt räknat några hundra
år före och efter Kristus.
Försök har gjorts med andra
historiska perioder, som nu senast det gamla Grekland i Troja, men
det vill sig helt enkelt inte riktigt när inte en storvuxen
och skönlockig man i kjol får höja armen och säga
”Hell Ceasar!”. Det har någonting med naivitet och
självgodhet att göra, båda i originalet och i tolkningen,
misstänker jag.
Även i Hollywood leder alltså
alla vägar till Rom. Ridley Scotts storslagna Gladiator dammade
av Colloseumkulissen och fick sina fem Oscarstatyetter. King Arthur
(varför engelsk titel?) bakar ihop den romerska diktaturens
dödsryckningar med pojkboksmyten om Kung Arthur och hans riddare
vid det runda bordet ”där alla män är likar”,
som alltså förläggs till drygt 400 e k. Upplagt
för storslagna scenerier, feta penseldrag, trollkarlar, stolta
riddare och kvinnor i behov av räddning. Tacksamt noterar jag
att den enda kvinnliga rollen av betydelse, (senare drottning) Guinivere,
för en gångs skull både får skjuta, rida
och ha en egen agenda. Det är i denna filmgenre ett helt nytt
och glädjande grepp. En viss tid av filmnöjet upptas visserligen
av funderingar på varför hon måste skjuta pil i
stenåldersbikini, men det är kanske som jag läste
i Entertainment Weekly att det är för att exponera hennes
svällande muskler.
Skådespelerskan Keira Knightley
har visserligen en irriterande svaghet för att posera mer än
att agera, men rollen är ändå välskriven och
regissören mer inriktad på att berätta en bra historia.
Så slurpa i er, gott folk.
King Arthur
Regi:
Antoine Fuqua