Kultur

Så blev jag schablon

Visserligen hade situationen hemma inte ändrats men man ska jobba med familjen. Flickan själv är i detta läge livrädd och vill absolut inte tillbaka till föräldrarna. Hon känner sig också frustrerad. Vad tjänar det till att vända sig till myndigheterna när hon bara skickas hem igen utan att någon förbättring skett? Den biologiska familjen är […]

Visserligen hade situationen hemma inte
ändrats men man ska jobba med familjen. Flickan själv
är i detta läge livrädd och vill absolut inte tillbaka
till föräldrarna. Hon känner sig också frustrerad.
Vad tjänar det till att vända sig till myndigheterna när
hon bara skickas hem igen utan att någon förbättring
skett?

Den biologiska familjen är tyvärr
inte alltid en optimal miljö, ibland är den rentav skadlig
för barns utveckling. Därför finns möjligheten
till omhändertagande enligt Lagen om vård av unga (LVU).
Den aktuella flickans föräldrar är dock inte födda
i Sverige.

Man kan ifrågasätta om det ska
ha någon relevans i sammanhanget men det har det. För
några år sen kom en enmansutredare fram till att omhändertaganden
ska tillämpas restriktivt när det gäller ungdomar
med utländsk bakgrund, ”även om det kan te sig som
en god lösning i ett svenskt perspektiv” (SOU 2000:77).

I dessa fall sägs det vara än
mer angeläget att hitta en lösning inom familjens ram.
Familjen anses nämligen vara så viktig för oss utlänningar
att nästan vilka övergrepp som helst är att föredra
framför alternativet att bli omhändertagen. I samma utredning
konstateras det att barn med utländsk bakgrund mår lika
dåligt av misshandel och annan kränkande behandling som
sina helsvenska kamrater. Om det nu var någon som undrade.

Jag arbetar som juridisk rådgivare
för kvinnojouren Kvinnors nätverk i Stockholm. De flesta
som vänder sig till den jouren har utländsk bakgrund,
vilket medför att de ibland behandlas annorlunda av myndigheter.
Socialtjänsten tenderar alltför ofta att tolka vissa situationer
som ”tonårskonflikter”, även när det är
fråga om föräldrar som använder tvång
och misshandel för att begränsa flickors handlingsutrymme
och kontrollera deras sexualitet. På det här sättet
osynliggörs frågan om rätten att utöva kontroll
över kvinnor.

De drabbade flickorna ses inte i första
hand som brottsoffer med rätt till skydd utan tvingas mot sin
uttalade vilja tillbaka till gärningsmännen, för
sitt eget bästa. Och helt i enlighet med direktiv i statliga
utredningar som den tidigare nämnda.

Som ung kvinna med utländsk bakgrund
upphör man tydligen att vara en individ med egna behov och
rättigheter. I stället anses man framförallt tillhöra
en schablonmässigt definierad grupp till vilkens värderingar
man förväntas anpassa sig.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984