Inrikes

Vem har intresse av ett generationskrig?

Allt oftare undfägnas vi med skräckskildringar av en framtid där en krympande skara ”aktiva” tvingas försörja en växande skara vårdbehövande och penningslukande åldringar. Dessa blivande åldringar, framför allt då de förhatliga fyrtiotalisterna, har länge anklagats för att utgöra jätteproppen Orvar och lägga rabarber på alla attraktiva poster, inte minst i medierna. Man kunde tycka att […]

Allt oftare undfägnas vi med skräckskildringar
av en framtid där en krympande skara ”aktiva” tvingas
försörja en växande skara vårdbehövande
och penningslukande åldringar. Dessa blivande åldringar,
framför allt då de förhatliga fyrtiotalisterna,
har länge anklagats för att utgöra jätteproppen
Orvar och lägga rabarber på alla attraktiva poster, inte
minst i medierna.

Man kunde tycka att de som klagat över
fyrtiotalisternas dominans borde glädja sig över att de
nu successivt lämnar arbetslivet, men om man får tro
kassandrorna kommer deras frånvaro att förorsaka än
större problem än deras närvaro hittills gjort.

Fyrtiotalisterna är inte bara alldeles
för många utan har dessutom haft det alldeles för
bra under sina hittillsvarande liv. ”En överbefolkad välgödd
generation som fått allting givet utan att behöva anstränga
sig särskilt mycket” sammanfattade en DN-journalist i
en artikel som om det gällt något annat än ålder
kunnat åtalas för hets mot folkgrupp. Nu kommer dessa
bortskämda varelser att kunna vältra sig på golfbanorna,
medan deras söner och döttrar dignar under bördan
att försörja dem. Det blir säkert kärvt, eftersom
de unga enligt den devota beskrivningen av framtidens hopp ”konsumerar
upp varje krona de tjänar och betalar motvilligt skatt”.

Nå, journalister verkar inom en bransch
där den enes död är den andres bröd, och just
denne har gjort sin karriär genom att skriva om företeelser
som mina egna barn redan vid 25 förklarade sig vara för
gamla för att känna till.

Verkligt oroad blir jag över en inbjudan
till ett seminarium om ”Fyrtiotalister med guldbyxor. Nya generationsklyftor
i det svenska folkhemmet”. Ny forskning utlovas och sammanfattas
så här:

”Tjugoåringarna är de stora
förlorarna i de senaste 30 årens ekonomiska utveckling.
Medan dagens 75-åringar tjänar mer än dubbelt så
mycket som på 1970-talet så har 20-29-gruppen fått
klara sig med oförändrade eller till och med minskande
inkomster. Samtidigt är det de äldre hushållen som
sitter på nästan all förmögenhet.”

Avsikten är tydlig: att skapa och underblåsa
motsättningar mellan generationerna och få de yngre att
känna sig missgynnade.

”Forskningen” visar sig bestå
i en jämförelse mellan olika åldersgruppers inkomster
vid olika tidpunkter, utan något försök att sätta
in siffrorna i ett sammanhang. Men hur meningsfullt är det
att jämföra de tjugoåringar som på 1970-talet
ofta arbetade heltid med dagens lika gamla studerande? Är det
mer synd om de senare än om de förra och i så fall
varför?

Andra områden där det skett stora
förändringar är skattesystemet och daghemsutbyggnaden.
En förklaring till att ”de äldre” ser ut som
vinnare är att många fler kvinnor har haft möjlighet
att förvärvsarbeta under de senaste decennierna.

Att dagens 75-åringar tjänar
mer än dubbelt så mycket som 1970-talets får dem
att framstå som vinnare. Men hur lite är det? Och har
deras vuxna barn anledning att gräma sig över att det
inte är mindre?

Vad slutligen ”förmögenheterna”
beträffar kan man fråga sig om det är så upprörande
om människor som har arbetat ett långt liv äger
mer än en tjugoåring. Skulle dagens tjugoåringar
bli lyckligare om de visste att överskottet av deras arbetsliv
blir plus minus noll?

Låt oss inte förledas in i ett
generationskrig. De antagonistiska motsättningarna i samhället
går inte mellan unga och gamla eller mellan föräldrar
och deras vuxna barn, även om några vill få oss
att tro det. Det är andra klyftor än dem mellan generationerna
som underminerar det som återstår av det svenska folkhemmet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktione[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984