Inrikes

Lönsamt sponsra presidenten

Ringholms vårbudget i all ära. Men på andra sidan Atlanten hårdnar kampen om kontrollen över en budget 25 gånger så stor, motsvarande 18 400 miljarder kronor. Striden om presidentämbetet i USA börjar hetta till och det är som vanligt ett race som avgörs av tillgången på pengar. Och redan märks fult spel i insamlandet. Det […]

Ringholms vårbudget i all ära.
Men på andra sidan Atlanten hårdnar kampen om kontrollen
över en budget 25 gånger så stor, motsvarande 18
400 miljarder kronor. Striden om presidentämbetet i USA börjar
hetta till och det är som vanligt ett race som avgörs
av tillgången på pengar. Och redan märks fult spel
i insamlandet.

Det rör sig om stora pengar. För
den som siktar på världens mäktigaste jobb duger
det inte med mindre än 300 miljoner kronor i kampanjkassan.
Per år. Tevereklam kostar.

Från USA rapporteras nu att demokraterna
har kommit på ett trick för att hjälpa John Kerry
i kampen mot den betydligt mer välförsedda George Bush.
De har bildat en ”oberoende organisation” för att
kringgå vallagen, som säger att partiet inte får
samverka med Kerrys egen kampanj. På så sätt har
partiveteranerna i den ”oberoende” organisationen redan
fått ihop en kassa på 500 miljoner kronor och satsat
40 miljoner kronor i tevereklam. Bara för att möta tevereklamsatsningen
på 90 miljoner kronor för president Bush. Och så
lär det hålla på.

Några som verkligen känner till
ekonomin i det amerikanska valsystemet är granskarna i Center
for Public Integrity, CPI. Organisationen har nu kommit med en uppföljning
av sin kartläggning av presidentvalskampanjen 2000. Den nya
rapporten har de kallat: ”The Buying of the President 2004”.

Summorna som smörjer demokratin tycks
växa. Under perioden 2001-2002 satsade olika intressen drygt
tolv miljarder kronor i kampanjbidrag på delstats- och nationell
nivå.

Till sin presidentkampanj har Bush fått
ihop ungefär 1,1 miljarder kronor, varav 312 miljoner redan
spenderats. Bush får in drygt 3,8 miljoner om dagen till kampanjkassan,
enligt CPI.

Största sponsor av Bush är för
övrigt inte längre skandalbolaget Enron. Förstaplatsen
bland de enskilda bidragsgivarna innehas numera av kreditkortsjätten
MBNA, som skänkt drygt 605 000 dollar, motsvarande 4,6 miljoner
kronor. I själva verket är, sedan oktober förra året,
nio av de tio största bidragsgivarna företag i finansbranschen.
Naturligtvis förväntar sig bidragsgivaren att investeringen
ska ge utdelning. MBNA lobbar till exempel hårt när det
gäller kontrollen av bankverksamhet i USA, Patriot Act, nya
kreditupplysningsregler och skattefrågor.

Lönsamheten i att sponsra en president
kanske aldrig blir så tydlig som vid utdelningen av de lukrativa
kontrakten att bygga upp Afghanistan och Irak, efter att bomberna
fallit. Statsfinansierade uppdrag värda sammanlagt drygt 60
miljarder kronor har gått till ett 70-tal amerikanska företag
och individer. Dessa har satsat mer på Bush än på
någon annan politiker under de senaste tio åren, sammanlagt
drygt 3,8 miljoner kronor. Men det har som sagt varit väl investerade
pengar.

Nästan 60 procent av företagen
har anställda eller styrelseledamöter som arbetat för
– eller haft väldigt goda kontakter med – republikanska eller
demokratiska administrationer, kongressledamöter eller höga
militärer, enligt CPI.

Det största kontraktet gick till byggjätten
Kellogg, Brown & Root, med uppdrag för nästan 18 miljarder
i krigsdrabbade Afghanistan och Irak. Företaget har investerat
18 miljoner kronor i kampanjbidrag under de senaste tio åren.
En god avkastning således. Varken Kellogg, Brown & Root
eller Bechtel – det företag som kommer tvåa på
listan över stora kontrakt – behövde konkurrera på
en öppen marknad, enligt CPI:s undersökningar. Något
som fått kongressen att nu titta närmare på hur
det gick till när kontrakten för att återuppbygga
Irak delades ut.

Ringholm anklagas för ”gammal
socialistisk planekonomi”. Det omdömet behöver inte
Bush höra ännu, trots att den amerikanska statsbudgeten
växer stadigt för varje år under kriget mot terrorismen.
Men så finns det ju stora pengar att göra. Inte minst
för näringslivet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984