Inrikes

Svenska företag vill in i Irak

Förra året satte Svenska Freds och Skiljedomsföreningen ljuskäglan på den svenska vapenexporten till USA. Flera olika svenska vapensystem användes under kriget mot Irak, vilket det finns bildbevis på. Enligt Rolf Lindahl, politisk sekreterare på Svenska Freds, används med säkerhet det svenska pansarskottet AT4 fortfarande av de amerikanska trupperna. En utredning är tillsatt som ska uppdatera […]

Förra året satte Svenska Freds
och Skiljedomsföreningen ljuskäglan på den svenska
vapenexporten till USA. Flera olika svenska vapensystem användes
under kriget mot Irak, vilket det finns bildbevis på. Enligt
Rolf Lindahl, politisk sekreterare på Svenska Freds, används
med säkerhet det svenska pansarskottet AT4 fortfarande av de
amerikanska trupperna.

En utredning är tillsatt som ska uppdatera
svenska vapenexportregler.

Många verkar tro att reglerna kommer
skärpas, men Rolf Lindahl ser en risk för motsatsen.

– Det kan förordas ett friare flöde
av vapen till länder vi har affärsförbindelser med,
oavsett om det är krigsförande land eller inte, säger
han. Det är förkastligt.

En av de stora satsningarna från Sveriges
sida är exporthandeln med Irak. Innan sanktionerna infördes
1991 gick två procent av Sveriges export till Irak. Många
svenska företag som ABB, Volvo och Saab Scania hade omfattande
affärskontrakt. ABB levererade distributionsnät med kraftledningar
och elsystem och Scania sålde lastvagnar och bussar.

Sverige började bygga upp handelsnätverket
för decennier sedan och återupptogs efter kriget. Det
pågår nu för fullt enligt Bo Jerlström, chef
för UD:s projektexportsekretariat på UD. Men Sverige
står inte med på USA:s lista över stater som kan
få huvudkontrakt. I stället kan Sverige få underleverantörskontrakt,
vilket innebär att amerikanerna tar mycket av den ekonomiska
risken som är förknippad med att handla med ”instabila”
länder, menar han.

Amnesty International kräver en process
där irakierna får vara med och besluta om uppbyggnaden,
om försäljning av statens tillgångar och om utländska
investeringar. De menar att det är av central betydelse att
oljevinsten går till Irak och inte till ockupationsmakten.
Som det är nu kan de irakiska råden bara komma med förslag,
men i praktiken är det USA som bestämmer.

Det behövs stora åtgärder,
särskilt inom sektorerna el, vatten, hälsovård och
transport. Just nu förhandlar svenska företag direkt med
USA med förhoppning om att snart börja exportera igen.
Vilka svenska företag som nu förhandlar vill Bo Jerlström
inte gå in på.

– Men många stora företag är
involverade i stora och intressanta affärer, säger han.

Svensk politik framstår som tvetydig. Å ena sidan kritiserar Sverige USA:s angrepp på Irak, å andra sidan uppmuntras svenska företag att förhandla med USA. Hur går det ihop?

– Jag ser ingen motsättning, säger
Bo Jerlström. Det finns ingen annan att förhandla med.
Vi måste göra ett val. Det är svårt politiskt
och ekonomiskt, men vår handel ska komma irakierna till godo.

Hur då?

– I det här läget är det
svårt. Det är USA som styr och ställer i det här
landet, men vi vill att vår handel ska komma irakierna till
godo. Men det är alltid en risk i korrumperade länder
där reglerna inte följs, den finns i många länder.

Den åsikten delar inte Khaled, ekonom
och medlem i Bagdads styrande råd, även det tillsatt
av USA. Han känner sig lurad och menar att USA inte håller
vad de lovade först, att irakiska företag skulle investera
och bygga upp landet. Med utländska investeringar går
inte vinsten till det irakiska folket.

Bo Jerlström ska arrangera ett större
möte och bjuda in Exportrådet och Näringslivet.

– Där kommer vi berätta hur vi
ser på möjligheterna i Irak, säger han.

Anita Lilburn, ordförande i Svensk-irakiska
Solidaritetskommittén, är kluven till om Sverige ska
delta i uppbyggandet eller inte. Men hon är säker på
att Sverige bör samarbeta endast med FN. Hon är orolig
att USA kommer ha en stor påverkan på valen i Irak och
understryker att de måste ske i FN:s regi.

– Men en förutsättning är
att fria val hålls först så att vinsten verkligen
går till irakierna.

Anita Lilburn menar att FN har en ful roll
i Irak eftersom de administrerade sanktionerna, men FN var också
de som larmade om skadorna de ledde till. Också i själva
ockupationen tycker hon att de sitter på dubbla stolar eftersom
de var emot en ockupation men stödjer återuppbyggnaden.

– Det är bedrövligt att FN har
utsett USA som ockupationsmakt. Men jag tror inte att det hade hänt
om frågan gått till generalförsamlingen i stället
för till säkerhetsrådet, säger hon.

Sverige deltar också i utbildningen
av irakisk polis. Sedan januari ingår tio svenska poliser
i en styrka på flera hundra man, varav hälften är
amerikaner.

Under åtta veckor lärs nya poliser
upp i Jordanien. Sedan tillkommer en praktik på 8-10 månader
i Irak, men det skedet av utbildningen har svensk polis ingen kontroll
över.

Beslutet att delta gäller fram till
sommaren, sedan vet inte Susanne Nyberg, missionsansvarig på
Rikspolisstyrelsen, vad som kommer att hända. Kanske får
de förlängt i sista stund, menar hon.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984