Tidigt på morgonen förra
tisdagen rullade bulldozers plötsligt in i Beit Suriks olivlundar.
Invånarna i byn, som ligger mellan Jerusalem och Ramallah,
rusade chockade ut i lundarna, försökte blockera röjningsarbetet,
bad en sista bön efter att ha tvättat sig med den röda,
uppvända jorden och drevs sedan bort med tårgas. Sammanstötningar
utbröt.
På torsdagen krävdes de
första dödsoffren i samband med protester mot det israeliska
murbygget: två unga män från grannbyn sköts
ihjäl med skarpa skott och en äldre man dog efter att
ha inandats tårgas. Ytterligare en ung palestinier har förklarats
hjärndöd efter att ha träffats i huvudet av skarp
ammunition.
När Hagai Egmonsnir nåddes
av dödsbuden från Beit Surik blev han rasande. Han lyfte
luren och ringde till bybornas advokat, som lämnat in en protestskrivelse
till Israels högsta domstol. Hagai Egmonsnir bor i den israeliska
staden Mevasseret mitt emot Beit Surik, på den israeliska
sidan om gränsen.
– Jag sade till advokaten att jag
vill skriva under protestskrivelsen. Han bad mig att samla in fler
namn från vår stad. Jag trodde inte att någon
annan skulle vara intresserad, men efter att ha ringt några
samtal samlades 35 människor vid mitt hem. De ville alla skriva
under.
Två dagar efter dödsfallen
i Beit Surik, sedan de israeliska signaturerna inkommit, beordrade
Israels högsta domstol ett tillfälligt stopp för
röjningsarbetet. Det är första gången sedan
murbygget började i juli 2002 som israeliska grannar har anslutit
sig till protester från palestinier som drabbats.
I Beit Surik-området rör
det sig om tre byar som kommer att förlora upp emot 90 procent
av sin mark och de flesta av sina vattentäkter. Muren, som
längs detta avsnitt består av elstängsel och patrulleringsvägar,
dras så att byborna stängs inne på alla sidor,
avskärmade från såväl Jerusalem som Ramallah.
Inte ens avloppsvattnet kommer att kunna flyta som tidigare.
Palestinier i Beit Surik talar förtvivlat
om etnisk rensning: den redan 70-procentiga arbetslösheten
väntas stiga till 100 procent och alla normala livsbetingelser
försvinna.
– Sedan intifadan började har
vi inte haft några problem här, säger Hagai Egmonsnir.
Våra grannar från Beit Surik har arbetat hos oss och
vi har umgåtts som vanligt. Ingen har deltagit i någon
terroristhandling, inte ett skott har avlossats mellan deras by
och vår. Och så kommer nu armén och ska bygga
ett stängsel precis intill palestiniernas hus. Det är
orättvist! Vi blir inte säkrare av att ha grannar som
börjar hata oss för att vi har tagit ifrån dem all
mark. Stängslet får inte byggas på det här
sättet i vårt namn. Om det måste byggas ska det
vara längs gränsen, på vår mark – inte på
deras land så att de kvävs.
När Arbetaren når Hagai
Egmonsnir på tisdagseftermiddagen är han på väg
till ett möte med representanter från Beit Surik. Han
ska bistå byborna och deras advokat i förhandlingar med
armén om en annorlunda sträckning.
– Människor här i Messaveret
känner att vi har något att ge tillbaka till palestinierna.
Vi håller på att samla in fler namnunderskrifter och
har hittills fått in hundratals. Det är något mycket
ovanligt: ett spontant initiativ från det civila samhället.
Det ser man inte ofta i Israel. Men nu får jag massor av samtal
från israeler i andra städer och byar längs gränsen
som frågar vad de kan göra. Jag säger bara: organisera
er!
Omedelbart efter det temporära
byggstoppet i Beit Surik gav Israels försvarsminister order
om att höja tempot i murbygget och förklarade att arbetet
bör ske 24 timmar om dygnet. Samtidigt utfärdade det israeliska
inrikesministeriet arbetstillstånd för 800 gästarbetare
som ska anställas i det jättelika projektet. Israels högsta
domstol har meddelat att protestskrivelsen från Beit Surik
kommer att tas upp och besvaras på söndag.