Sommaren har varit varm. Även om vi i Sverige hade sämre tur med vädret var juli 2015 den varmaste juli globalt sedan mätningarna startade på 1800-talet. Den globala uppvärmningen kommer att få stora återverkningar på områden som ligger nära eller under havsnivån, genom att de helt enkelt dränks. Men i fallet med exempelvis vissa atoller […]
Sommaren har varit varm. Även om vi i Sverige hade sämre tur med vädret var juli 2015 den varmaste juli globalt sedan mätningarna startade på 1800-talet.
Den globala uppvärmningen kommer att få stora återverkningar på områden som ligger nära eller under havsnivån, genom att de helt enkelt dränks. Men i fallet med exempelvis vissa atoller i södra Stilla havet riskerar inflöde av saltvatten i grundvattnet redan innan att döda växtlighet och göra dem obeboeliga.
Sötvatten är en hotad tillgång av flera skäl. När hetare klimat och förändrade mönster hos luftströmmar skapar svår torka blir bristen på vatten påtaglig, vilket de 50 miljonerna invånare i Kalifornien fått känna av det senaste året.
När glaciärer i bergsområden minskar i omfång uteblir också vårfloder som befolkningar i dalgångar varit beroende av i årtusenden. Det är heller ingen slump att omstridda landområden inte sällan är bergstrakter där stora floder har sina källor.
Grundvattenreserverna djupt under ökentrakter som Sahara i Nordafrika är inte oändliga – men det är omöjligt att säga exakt när de kommer att sina.
Till detta kommer direkta fientliga handlingar för att förhindra människors tillgång till dricksvatten, som sker i stor skala i Syrien just nu. Israels terrorbombningar av elverk i Gaza får samma effekt när pumpar och avsaltningsmaskiner inte längre fungerar.
Till detta kommer utsläpp från industrier och ”vanliga” problem kopplade till fattigdom, som bristen på toaletter, brunnar och reningsverk. Enligt Unicef saknar 663 miljoner människor tillgång till rent vatten, och varje dag dör 1 000 barn under fem år till följd av brist på rent vatten.
Vattenbristen kommer att drabba även Europa i allt högre grad. Inte i första hand Skandinavien med dess svala klimat och stora mängd sjöar, men redan märks problem med sjunkande grundvattennivåer särskilt varma somrar, liksom tecken på saltvatteninträngning i liten skala på vissa skärgårdsöar.
Gotland är ett särfall. Ön har begränsade färskvattenreserver och kvaliteten på de brunnar där många hämtar sitt vatten övervakas noga.
Inte minst av detta skäl är beslutet att skydda Ojnareskogen välkommet. Sjön Bästeträsk är mycket viktig för dricksvattnet på delar av ön, och med det planerade kalkbrottet hade saltvatten riskerat tränga in i sjön.
Fortfarande vet vi inte exakt hur klimatförändringarna kommer att slå, eller om det finns tid att motverka dem. Men minskande tillgång på färskvatten kommer i än högre grad än översvämningar att få allvarliga effekter för stora delar av världens befolkning – om det så handlar om akut brist på dricksvatten, jord som inte längre går att bruka eller de krig och flyktingkatastrofer som blir följden när vattentillgångar ska säkras av dem med makt nog att göra det.
Även om fortsatt utsläpp av växthusgaser kommer att försämra läget, så går det inte att peka ut endast en lösning på problemet med vattenbrist. Men det är mycket viktigt att öka medvetandet om att det är, och kommer att bli, ett växande problem.