Först klarade inte Grekland att betala av på skulden till Internationella valutafonden, IMF, i tid. Sedan gick regeringen oväntat med på långivarnas åtstramningskrav. Folkomröstningen på söndag blir ändå av, enligt premiärminister Alexis Tsipras.
Det var i lördags som Alexis Tsipras aviserade att en folkomröstning om ”outhärdliga åtstramningsåtgärder” skulle hållas nu på söndag.
Han kallade trojkans – IMF, Europeiska centralbanken och EU –krav för ”bördor som grekerna inte kan bära” och beskrev hur långivarnas mål var ett helt folks förödmjukelse.
Beskedet att landet inte betalar tillbaka skulden till IMF på hisnande 1,5 miljarder euro kom därför knappast som någon överraskning. Den grekiska regeringen föreslog i stället ett nytt nödprogram som skulle sträcka sig över två år och att strukturera om de nuvarande lånen. Förslaget avvisades av eurogruppen.
Men så i onsdags, dagen efter att lånen skulle varit betalda, avslöjade den brittiska tidningen Financial Times att Alexis Tsipras nu accepterat flera av långivarnas hårda åtstramningskrav som bland annat momshöjning och höjd pensionsålder. Samma dag meddelade Alexis Tsipras i ett tal att folkomröstningen ändå blir av, och rådde grekerna att rösta nej. Omröstningen kan få stora konsekvenser, menar många.
– Skulle det bli ett ja så tror jag nog att regeringen och premiärminister Alexis Tsipras måste avgå, då har de inte mandat för den politik de vill föra, säger Hans Svanberg som är nationalekonom vid Karlstads universitet till Arbetaren.
Bara någon dag efter att folkomröstningen aviserats stängde landets banker och ett besked kom om att högst 60 euro om dagen får tas ut. Folk börjar därför bunkra livsmedel och bensin, och turister uppmanas att ta med kontanter innan de reser till Grekland då ingen tycks veta något om den närmaste framtiden. Men trots det enorma missnöjet mot de hårda åstramningsåtgärderna och utförsäljningarna som Trojkan kräver visar flera opinionsundersökningar i landet att befolkningen vill vara med i eurosamarbetet. Att lämna euron i den situation som Grekland befinner sig i just nu skulle vara otroligt smärtsamt, menar Hans Svanberg.
– Att införa en ny valuta skulle slå väldigt hårt mot småspararna. Däremot skulle de kanske aldrig gått med i eurosamarbetet från början. Då hade grekerna sluppit de här bekymren.
– En nej-röst innebär inte att bryta med Europa, det innebär starka påtryckningar för ett ekonomiskt lönsamt avtal, sade premiärministern i sitt tal.
Hans Svanberg törs inte spekulera i ett eventuellt resultat.
– Den här krisen har ju stötts och blötts så pass länge nu att det är svårt att längre veta hur de kommer att lösa situationen. Det finns en grundläggande ambivalens i å ena sidan att åtstramningarna, som haft en nyliberal agenda, inte varit framgångsrika och å andra sidan den moraliska aspekten att landet faktiskt levt över sina tillgångar.
Flera EU-ledare har varnat för utvecklingen i unionen om Grekland väljer att inte följa trojkans hårda krav. Andra länder skulle inspireras och ta efter, har många menat. Men det tror inte Hans Svanberg på.
– Den där så kallade smittorisken inom EU-bygget tror jag överdrivs.
Oppositionen i parlamentet har förkastat idén om folkomröstning och det tidigare socialdemokratiska regeringspartiet Pasok föreslog i stället nyval medan det konservativa högerpartiet Ny Demokrati anklagade premiärministern för att spela tärning med folks liv och menade att Alexis Tsipras försökte lägga över ansvaret för krisen på folket.