Den spanska polisen kan snart på plats, utan rättegång, bötfälla demonstranter till över en halv miljon kronor i böter för att ha demonstrerat i närheten av myndighetsbyggnader. Nu rasar oppositionspartier, fackföreningar och utomparlamentariska organisationer sedan regeringen förra torsdagen tog beslut om ytterligare inskränkningar i de spanska medborgerliga fri- och rättigheterna.
– Lagen syftar till att få människor att avstå från att utöva sina grundläggande rättigheter, säger Joaquim Bosch, talesperson för organisationen Domare för demokrati till nyhetsbyrån AFP.
Trots omfattande protester klubbade Partido Popular igenom lagen om medborgerlig säkerhet i kongressen, i folkmun kallad ”munkavlelagen”. Den innebär en utvidgning av de långtgående befogenheter som redan förra året gavs åt polisen när det gäller att slå ned demonstrationer och protester. Enligt Amnesty International har nu flera rättigheter kriminaliserats.
– Det är uppenbart att Spanien inte följer internationell rätt. Lagen illegaliserar viktiga delar av mötesfriheten, yttrandefriheten och rätten till information, säger Maria Serrano, talesperson för spanska Amnesty International.
Enligt lagen är det brottsligt att delta i demonstrationer vid, eller nära, myndighetsbyggnader, tunnelbane- och busstationer och annan allmän infrastruktur. Den som deltar riskerar att bötfällas med belopp mellan motsvarande närmare 300 000 och 600 000 kronor.
Men även politiska ockupationer av offentliga byggnader och platser och deltagande i av myndigheterna icke på förhand godkända demonstrationer är nu förenade med höga böter. Och det finns ytterligare orosmoln, enligt Maria Serrano.
– Lagen ökar polisens makt och minskar rättssäkerheten. Den är väldigt öppen för tolkning. Vad är ”nära” en myndighetsbyggnad? Eftersom polisens beslut enbart kan prövas i efterhand skapas en oroande godtycklighet, säger hon.
Tillsammans med lagens skrivning om att det också är olagligt att inte visa polisman respekt och hänsyn och det tidigare förbudet mot fotografering av poliser ger polisen nästan oinskränkt makt.
Enligt Magnus Wennerhag, doktor i sociologi vid Södertörns högskola, är övriga Europas tystnad oroande.
– Det är oroväckande att ett parti, med rötterna i folket kring tidigare diktatorn Franco, försöker inskränka demonstrationsrätten. Det är märkligt att det kan ske utan större tryck från EU-länderna, säger han.
Magnus Wennerhag delar oppositionens tolkning att lagen har som syfte att begränsa dess mobilisering och nämner särskilt det nya vänsterpartiet Podemos. Partiet bildades i år med utgångspunkt i de protester som följt välfärdsbegränsningen under euro-krisen.
– Den här typen av rättigheter är krav för medlemskap i EU, men när ett land väl är medlem finns i dag inga sanktionsmöjligheter för det land som begränsar dem, säger han.
Efter att först ha klubbats av kongressen måste lagförslaget också ratificeras av senaten, vilket bedöms komma att hända. I senaten har Partido Popular också egen majoritet.
