Om Sveriges högstadie- och gymnasieskolor på allvar vill nå målen om jämställdhet i skolan är feministiskt självförsvar ett viktigt verktyg. Attityden från skolan måste vara att stå på den utsatta gruppens sida och ge verktyg för att stärka den, skriver veckans debattör.
Det finns många som tolkar feministiskt självförsvar, FSF, som en situation där en tjej eller kvinna slår tillbaka mot en okänd våldtäktsman i skogen eller på en mörk gata på vägen hem. Myten om att FSF är en utbildning i att lära kvinnor att slåss mot elaka män skapar fördomar och förakt mot FSF. Nu är det är dags att krossa dessa fördomar och börja se feministiskt självförsvar för vad det är: en stärkande utbildning för unga tjejer och kvinnor samt ett viktigt verktyg för att möta målen om jämställdhet i skolan.
FSF handlar om att stärka och utbilda gruppen tjejer och kvinnor om deras rättigheter. Detta görs ofta utifrån tre olika perspektiv på självförsvar: mentalt, verbalt och fysiskt.
Det mentala självförsvaret handlar om tankar på dig själv som människa. Att du som människa är värd att försvara och inte förtjänar att ta någon skit. Tjejer och kvinnor utsätts ofta för sexistiska kommentarer och fysiskt gränsöverskridande, som att bli nypt i rumpan. Syftet med det mentala självförsvaret är uppmärksamma att detta inte är okej och att din kropp är din och att ingen annans att ta för given.
Det verbala självförsvaret handlar om hur en kan sätta ord på det en känner och utsätts för. Här ges möjligheten att öva praktiskt på meningar som en kan använda i situationer då någon ger en kränkande kommentar eller träder över ens gräns fysiskt.
Det tredje perspektivet är fysiskt självförsvar. De flesta tänker sig knytnävslag och sparkar när de hör fysiskt självförsvar, men begreppet är bredare än så och utövas dagligen av tjejer och kvinnor. Genom att använda sin kropp kan en markera och sätta gränser: genom blickar, kroppsspråk och röst.
Att ha en feministisk analys på självförsvar innebär att man ser på självförsvaret utifrån ett könsmaktsperspektiv, det vill säga att gruppen män/killar i de flesta sammanhang har mer makt och inflytande än gruppen kvinnor/tjejer. Det betyder inte att varje man som individ har mer makt och inflytande över varje kvinna som individ, utan att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.
FSF är skapat av tjejer för tjejer vilket betyder att det är könsseparatistiskt. För att tjejer ska ges tolkningsföreträde och ha ett tryggt forum där de kan prata om sin uppfattning och känslor kring mäns våld mot kvinnor är könsseparatismen en förutsättning.
Om Sveriges högstadie- och gymnasieskolor, på allvar, vill nå målen om jämställdhet i skolan är FSF ett viktigt verktyg. Attityden från skolan måste vara att stå på den utsatta gruppens sida och ge verktyg för att stärka den. En ung tjej i skolan ska inte behöva utsättas för sexistiska kommentarer, bli nypt i rumpan av grabbarna i klassen eller bli stämplad som hora om hon utsätts för våldtäkt. Tjejjouren i Umeå ser detta förtryck mot tjejer som ett allvarligt strukturellt samhällsproblem. Därför vill vi utbilda tjejer i FSF. Den viljan borde varenda skola ha.