En strejk på indonesiska Västpapua har blivit storpolitik. I centrum står amerikanska gruvjätten Freeport. Fackföreningar, centralregeringen, en regional befrielserörelse och polis och militär som slåss om beskyddarpengar är andra aktörer i det drama som hittills skördat minst tio människoliv.
Den 24 oktober sköt oidentifierade revolvermän ihjäl tre personer i närheten av koppargruvan Grasberg – en av världens största – i den indonesiska provinsen Västpapua. En av de döda var chef vid gruvan, ägd av det amerikanska jätteföretaget Freeport.
Sedan den 15 september strejkar runt 8 000 av gruvans 20 000 anställda med krav på löneökningar på upp till 1 000 procent, och Freeport har insinuerat att arbetarnas fackföreningar ligger bakom dådet. Motiv skulle i så fall inte saknas. Den 9 oktober öppnade indonesisk militär eld mot arbetare som försökte blockera vägen för de strejkbrytare Freeport hyrt in och dödade två. Samtidigt luftas misstankar om att det i själva verket skulle vara upprorsrörelsen Free Papua som låg bakom, som en hämnd för polisens attack mot en manifestation för Västpapuas självständighet den 19 oktober, vilken skördade fem människoliv.
Free Papua har tillbakavisat anklagelserna, men att rörelsen betraktar Freeport som en bitter fiende är ingen hemlighet. En lågintensiv väpnad kamp för självständighet har pågått i årtionden, allt sedan Nederländerna lämnade sin koloni 1961 och Västpapua – i ett val som många papuaner menar var riggat av den dåvarande diktatorn Suharto – 1969 röstade för att ansluta sig till Indonesien.
De etniskt melanisiska papauanerna anklagar Indonesien för såväl diskriminering som ekonomisk exploatering, och en central aktör i detta är just Freeport. Gruvjätten tecknade ett etableringsavtal med Suharto redan 1967, alltså innan den omstridda folkomröstningen, och bidrog länge till att ge regimen stabilitet. Trots diktaturens fall är situationen i allt väsentligt densamma i dag. Freeport betalar stora summor till den indonesiska militären för väpnat beskydd. Enligt företagets egna uppgifter handlar det om fem miljoner dollar per år, medan Jakarta Post i stället menar att det rör sig om 42 miljoner dollar årligen. Den oberoende organisationen Indonesia Police Watch har begärt att landets statliga korruptionskommission ska granska utbetalningarna.
Även utan dessa pengar har dock Indonesien ekonomiska incitament att skydda Freeports verksamhet. Företaget är landets enskilt största skattebetalare, och enligt Reuters innebär den pågående strejken minskade skatteintäkter med 6,7 miljoner dollar. Per dag.
Befrielserörelsen menar att gruvans kontrakt används som en ursäkt för att upprätthålla en våld- sam militär kontroll över Väst- papua. Och samtidigt finns uppgifter om dödsskjutningar mellan polis och militär som bägge påstås tävla om de beskyddarpengar Freeport anklagas för att betala under bordet.
Strejken skruvar upp den redan höga temperaturen i området ytterligare.
– Freeport har försökt skrämma oss till att gå tillbaka till arbetet, men det kommer vi inte göra förrän de öppnar för rättvisa förhandlingar, säger den fackliga talespersonen Virgo Solossa till nyhetsbyrån AFP.
– Vi har följt det formella förfarandet och har rätt att strejka, så vi hoppas att företaget snart kom- mer att lägga fram ett mer rättvist erbjudande.
Freeport har erbjudit löneökningar på 25 procent. Arbetarna har svarat med hot om upptrappning.
– Om vi inte får den löneökning vi vill ha är vårt mål att stoppa produktionen helt till den 15 november, säger Virgo Solossa.